Annons:
Barns mobilanvändande

Johanna Parikka Altenstedt: Skolan lät teknologin bli auktoritet istället för att tygla den

Publicerad: 2016-01-20

Skolan lät verktyget – teknologin – ta över på 90-talet och anpassade läroplanen och lärarnas verksamhet till den. Nu är det hög tid att återta kärnverksamheten, det vill säga kunskapsauktoriteten, och istället använda digitaliseringen som det verktyg det är.

Svar till Michael Ländin

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Barns mobilanvändande". Till huvudinlägget

5390 personer har röstat
Håller inte med Michael Ländin

Ska man våga säga högt att frisläppandet av digitalisering i skolan i andra hälften av 90-talet var ett kunskapshaveri utan dess like i andra länder? Jag jobbade då på Medieprogrammet vid Upplands-Bro gymnasiet (ett av Skolverkets dåvarande testprogram i gymnasiet) och vi fick de första fasta burkarna till medieproduktion. Kommuner anställde unga nördar som IT-ansvariga. Ingen frågade vad vi gjorde på lektionerna, det vill säga vad var verksamheten, utan det kom order om att nu ska man jobba med det ena eller andra dataprogrammet. Det var de där IT-killarna (alltid killar!) som talade om vilka program skulle köpas in -– deras rum är alltid verkligen man caves där inga obehöriga kunde eller fick vistas. Programmen var dyra och vi fick dra ned på annat, till exempel studiebesök och trycksaker.

Rektorn, lärarlagen, kommunen – alla nickade utan att riktigt förstå vad man köpte in och varför, men ingen vågade känna sig dum eller gå mot modernismens krav av ständig förnyelse. När man lämnade ”det gamla och gaggiga” slängde man verkligen bort eleven med badvattnet – och gav upp all sin auktoritet som den svenska skolan har byggt upp under 150 år. Det var fascinerande att se hur bländad man blev av teknologin och lät den ta rodret. Som Picasso måste man behärska grunderna och teorin, för att senare kunna skapa sin fria stil, göra sina statements, och vara kritisk. Med digitaliseringen hoppade man dock över kunskapsgrunden och skapade högljudda, ofokuserade elever som trodde de var kritiska bara man motsatte sig allt.

Annons:

Skolan förlorade kunskapsauktoriteten och de som undervisade, deras röst vägde ingenting. Tekniken anpassades inte till läroplanen, utan lektionerna tvingades anpassa sig till tekniken. Plugg och böcker försvann som ”gammeldags” och alla barn med dyslexi eller andra inlärningsproblem hamnade på efterkälken så klart, när både läsning och upprepning försvann. Det skulle ”sökas kunskap på nätet” istället för att förmedlas kvalitetssäkrad kunskap – insikt om källkritik försvann, Wikipedia ersatte böckerna.

Sedan var det ständigt problem med uppkoppling och datorer, så många lektioner gick åt att bara döda tiden och vänta, då vi inte kunde göra vad som hade planerats. För min del tog jag in externa databolag som fixade it-avdelningens fel, och skickade räkningen till it-grabbarna. Det blev ett hallå, men därefter svarade de snabbt när jag ringde.

På den tiden styrdes svensk ekonomi av IT och mobiltelefoni. I dag har vi Mind Craft, King och andra online spelbolag som lovar jobb och roliga produkter. Så deras tolkningsföreträde går före skolans. Det ska bli spännande att se om någon äntligen vågar säga att “kejsaren är naken” – att man lär sig väldigt lite när man kan chatta och kika på lektionerna, gör sina läxor på i-pads och kopierar oftast direkt från nätet när det är inlämningsuppgifter.

Det var fascinerande att se att så många trodde på fullt allvar att om all struktur i arbetet och skoldagen raseras, frigörs innovation och kreativitet. Inget kan ju vara mer felaktigt, som vi vet krävs det struktur och koncentration för att kunna skapa. Vidare är det fascinerande att man sedan har i så liten utsträckning använt digitaliseringen där det kan göra nytta – till exempel med ämnen där man inte hittar lärare till alla glesbygsskolor – då kan man ju samla eleverna och via streaming eller sociala medier undervisa på distans. Sådana initiativ har i princip uteblivit i Sverige. Ett exempel är till exempel hur samiska har lärts ut i hela Finland via digitala läromedel. Att göra det på rätt sätt är inte samma sak som att ge invandrarbarn en Ipad i handen, plocka bort lärarna och kalla det för ”modersmålsundervisning” som man gjort i en del kommuner.

Slutligen har digitaliseringen helt drivits igenom som en tro – väldigt lite har forskats om surfandets betydelse just för barnens hjärnutveckling vilket är förvånande då allt yngre barn använder digitala tekniker allt mer. Teknologin driver oss att göra allt fler saker samtidigt, vilket stör koncentrationen och leder till att vi gör allt lite sämre. Hjärnan avbryts ständigt och är också i jour-läge ständigt när barnen är alltid uppkopplade, vilket påverkar inlärningen såklart. Ungdomarnas vila blir inte av samma kvalitet när man är uppkopplad och stimulerar hjärnan ända in till sömnen.

Skolan kan ännu rädda de kommande generationerna genom att införa en kunskapsauktoritet – vilket betyder att alla lärare är kompetenta att värdera, förmedla och lära ut kunskaper till alla elever, inte bara de duktiga, motiverade, sociala och trevliga. Sedan ska man använda de digitala verktygen som ett medel för att värdera, producera, förmedla och mäta kunskaper. Som med all verksamhet ska även i skolan kärnverksamheten styra metoderna. Inte tvärtom. Och det kan inte heller vara den kommunala ekonomin som styr – många undermåliga medieprogram har startats under årens lopp av kommuner som resonerat såhär: ”Vi köper Apple-datorer till ungarna och ber närradiokillarna bli kursansvariga, då kommer eleverna från grannkommuner också och vi får massor av elevpengar av staten! Sedan kan de lattja och alla är nöjda.”

Kanske det – men få lär sig något vettigt då.

Om skribenten
author
Johanna Parikka Altenstedt Uppkopplad sedan 1994, trebarnsmorsa som är duktig på att surfa, men väldigt ointresserad av processorer och krafter, snarare sociala processer och inlärning. Fil. lic. i mediepedagogik, skrev forskningsuppsatsen om sociala medier 2004. Sociolog, historiker, journalist samt djurvän. Aktiv i sociala medier. Idag tjänsteledig kommunikationsstrateg, hemma för att stjödja sonen med inlärningsproblem i skolan. @altenstedt
Summering
Barns mobilanvändande

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.