Annons:
Prästlöner

Bjerleus & Loréhn: Sänk lönen för Svenska kyrkans prästvigda

Publicerad: 2017-09-21

Kyrkans prästvigda ska inte ha marknadsmässiga löner – istället bör en platt lön införas som är densamma för både präster, kyrkoherdar, prostar och biskopar.

2686 personer har röstat
Håller inte med Bjerleus & Loréhn
6
Personer har svarat på artikeln

Förbundsordföranden för Kyrkans akademikerförbund (KyrkA) har i Dagens Nyheter varnat för närmast slavliknande förhållanden för präster. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao) har därefter avbrutit förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal och det finns risk för att präster går ut i strejk. En av tvistefrågorna är rätten till ersättning för arbete på övertid och obekväma arbetstider.

Vigningslöftena innebär att prästen ska leva på ett sätt som återspeglar Guds kärlek och inte på ett sätt som innebär att kyrkans trovärdighet kan ifrågasättas. Kyrkan förväntar sig vidare en samstämmighet mellan ord, handling och livshållning hos den som blivit vigd. Men hur kan en präst som avgivit dessa löften samtidigt förväntas sätta ett marknadsmässigt pris på sina tjänster? Hur återspeglas Guds kärlek, om dopgudstjänsten, konfirmationslägret eller begravningsgudstjänsten blir inställd för att prästen är missnöjd med sitt OB-tillägg?

Attraktiva och marknadsmässiga löner kan säkert vara välfungerande instrument för många arbetsgivare som vill locka till sig kompetenta medarbetare. Men är detta instrument därmed också rätt för kyrkans vigningstjänster? Och är det förenligt med vigningslöftena och bibeln? Vill kyrkan ha präster som väljer yrket på grund av dess förmånliga villkor? Bör den egna ekonomiska vinningen vara en drivkraft som kyrkan uppmuntrar och ska församlingarna agera som konkurrenter på en marknad, där den församling som betalar mest får de bästa prästerna? Vi anser att svaret på dessa frågor bör vara nej.

Att leva så att man är ett vittne om Guds kärlek och försoningens hemlighet kan visserligen tolkas som att man bör strida mot ekonomiska orättvisor. När det gäller andra. Men att tala i egen sak är inte i enlighet med de löften som avgivits i vigningen.

Vi kan även konstatera att den nuvarande modellen för lönesättning resulterat i betydande löneskillnader mellan prästvigda som tjänstgör i Svenska kyrkan. De tio procent lägst avlönade prästerna har en medellön som uppgår till 33 200 kronor i månaden medan de tio procent högst avlönade kyrkoherdarna har en medellön som uppgår till 61 600 kr. En domprost tjänar i genomsnitt 67 800 kr och en biskop 79 300 kr.

Vårt förslag är att Svenska kyrkan överger modellen med marknadsmässiga, individuella och differentierade löner för prästvigda. Istället bör en platt lön införas som är densamma för kyrkans alla prästvigda (inkl. kyrkoherdar, prostar och biskopar). Några extra ersättningar såsom OB-tillägg eller övertidsersättning bör inte förekomma. Däremot kan årsarbetstid vara ett utmärkt sätt att kunna arbeta mer under vissa perioder och sedan ta ut kompensationsledigt timme för timme.

Ett möjligt riktvärde för lönerna skulle kunna vara 33 200 kr i månaden. Denna nivå kan antas vara rimlig eftersom de lägst avlönade prästerna redan i dag lever på den lönen. Nivån skulle sedan kunna räknas upp årligen med ett lämpligt prisindex. Därigenom kompenseras prästerna per automatik för förändringar i konsumentpriserna. De tidsödande och uppslitande löneförhandlingarna blir därmed överflödiga.

Om skribenten
author
Bjerleus & Loréhn Inlägget är skrivet gemensamt av Julia Bjerleus, präst i Svenska kyrkan, och Thomas Loréhn, prästkandidat i Svenska kyrkan.

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Kyrkans prästvigda ska inte ha marknadsmässiga löner – istället bör en platt lön införas som är densamma för både präster, kyrkoherdar, prostar och biskopar.

Summering
Prästlöner

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.