Annons:
Pisa-mätningen

Madeleine Lidman: Innan Läroplanen infördes var resultaten ännu bättre

Publicerad: 2016-12-09

Anna Cederström tycker att förskolan ska ta åt sig äran av uppbromsningen av försämringarna i skolresultaten. Förskolan gör ett viktigt arbete men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att resultaten var ännu bättre innan Läroplanen infördes, när barngrupperna var mindre, personalen fler och omsorgsbehovet hade större utrymme i förskolan.

Svar till Anna Cederström

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Pisa-mätningen". Till huvudinlägget

1146 personer har röstat
Håller med Anna Cederström

Jag tycker att förskolan gör ett bra arbete med att lyfta matematiken, samtidigt är det viktigt att komma ihåg att allt vi gör med barnen även i vardagspedagogiken som att baka tillsammans är matematik, då vi till exempel räknar antal mått med de olika ingredienserna. Även att åka hiss och räkna antal våningar, eller räkna stenar och kottar vi hittar ute, prata om större och mindre än och så vidare – ger vi barnen matematikens grunder.

Sedan är det faktiskt så att OECD Pisa-mätningarna handlar om ett urval av 15-åringar som testas i olika ämnen. Mätningarna började år 2000 och sedan dess har svenska barns skolresultat sjunkit i varje mätning fram till i år. Nu ligger vi på år 2009 års nivå – en nivå som fortfarande är väsentligt sämre än år 2000. Därför är det viktigt att komma ihåg att de barn som var med i den första mätningen var födda år 1985. På den tiden gick inte en majoritet av alla barn i förskola, utan fler hade sin omsorg i hemmet eller gick hos dagmamma. Dessutom var inte Läroplanen införd, personalen var inte lika välutbildad, barngrupperna var inte lika stora, det fanns mer personal och barnens omsorgsbehov hade större utrymme än fokus på rena skolkunskaper.

Annons:

Därför blir det problematiskt att hävda att förskolan ligger bakom uppbromsningen i de fallande skolresultaten. Dessutom krävs det en undersökning till med en liknande förbättring för att hävda att kurvan är bruten. Vi har alltså all anledning att fortsätta fundera över barnens första år och vad små barn behöver för att utvecklas optimalt. Det finns så många nya rön inom anknytningsteorin, neurobiologin och utvecklingspsykologin som vi borde ta hänsyn till när vi pratar om vad som är bra för små barn. Extra viktigt med tanke på att vi fortfarande inte ser någon vändning i en annan alarmerande kurva – nämligen den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sverige.

Om skribenten
author
Madeleine Lidman Jag är grundare och initiativtagare till Hemmaföräldrars nätverk, HFN, som arbetar med att stötta och inspirera föräldrar att våga välja tid för barn och balans mellan familj och arbete. Under de senaste 16 åren har jag även opinionsbildat för att vi ska få en bättre familjepolitik samt arbetat för att förskolebarn ska ha ett skydd i en arbetsmiljölag och en Lex Sarah-lag
Summering
Pisa-mätningen

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.