Annons:
Sjukvården

Birgitta Stiefler: Bemanningsbranschen sliter sönder sjukvården

Publicerad: 2018-05-16

Landstingspolitikerna måste se till att det finns tid att utöva omvårdnad utifrån de riktlinjer som sjuksköterskor får i sin akademiska utbildning. Då skulle nog en hel del sjuksköterskor lämna bemanningsbranschen som slitit sönder sjukvården. Läget i sjukvården är akut under detta valår.

Det är valår. Jag vet inte vad som ska till för att politikerna ska se att sjukvården mår så dåligt att något måste göras. Det handlar inte om en behandling som kan skjutas på framtiden. Sjukvården behöver akut vård.

Sjukvården tar sig snubblande fram med hjälp av bemanningsbranschen, vars företag som med glädje kramar ur varenda krona – och lite därtill – från en budget som var barskrapad redan under andra kvartalet i år.

Bemanningsbranschen ska vara ett komplement till sjukvården, inte en livsavgörande respirator som kväver om man tar bort den. I perioder har jag tillhört hyrbranschen, men något har hänt, eller är det jag som förändrats? Kanske är det vi båda som efter år av samarbete har utvecklats på olika håll.

När jag började för många år sedan var det aldrig någon som pratade om att man skulle ha bredvidgång. Jag kommer ihåg hur jag kom till nya städer på uppdrag i hemsjukvården och fick nycklar i den ena handen och en uppdragslista i den andra.

Annons:

Det förväntades av mig att jag kunde sätta igång och arbeta på en gång. Sedan var det ingen som berättade för mig att bilen jag körde var hade halvautomatisk växel, så jag körde i två dagar utan att veta varför den lät så ansträngd. Ingen förklarade närmare det där med ”tredje brevlådan efter den stora stenen efter kurvan” som stod som information på patientkortet. Så mycket tid gick åt till att hitta rätt, men det var lite av charmen med det hela. Jag förväntades vara en skugga av den personal som inte var där för tillfället. Jag skulle utföra uppdragen, vilket jag gjorde, och det var bra så. Och det fanns massor av arbete.

Id ag är det annorlunda. Det är inte längre sjuksköterskans marknad, utan det är uppdragsgivarens. De korta uppdragen finns inte längre, utan man ska skolas in och stanna kvar. Men om jag hade velat stanna kvar på ett ställe hade jag sökt en tjänst. Jag säger inte att jag och mina kollegor inom branschen gör ett dåligt arbete, tvärtom, men det är så mycket som inte fungerar om en minoritet av personalen ska vara drivande för vision och förnyelse. Det blir svårt när erfaren personal börjar inom hyrbranschen och låter nyutexaminerade ta över. I förra veckan var jag på en avdelning i Stockholm där man anställt sex nyutexiaminerade sjuksköterskor. Vem ska de lära av och bli inspirerade av?

Vården har blivit som en böljande våg: man tar in extra personal för att efter ett tag inse att det blir för dyrt och då stänger man hellre ner vårdplatser. Trycket blir för stort och så måste man öppna upp platser igen, och i det ta in extra personal. Mitt i allt detta står ordinarie personal som ska följa med i omstruktureringar och nya konstellationer och som med ett beundransvärt tålamod följer vågens rörelser. Bemanningssköterskor går numera på fasta rader i evigheter och skapar negativitet bland kollegor genom att ha högre lön.

Nu är det valår och ”något måste göras” heter det. Politikerna sitter på sina stolar i sina rum och vet inte hur arbetsläget är, och hur ska de kunna veta det när de inte arbetar där? Jag är övertygad om att det inte är lätt att vara landstingspolitiker och att försöka få ihop en budget som inte står i proportion till de åtaganden man fått till sig, men då får de knacka på dörren en trappa upp.

Den blödande sjukvården som är full av förbandsmaterial om bara de som bestämmer inser att de mest hållbara förbanden är de som medarbetarna på golvet kan hjälpa till med. Det handlar inte primärt om specialistsjuksköterskor, utan om att kunna få tid att utöva omvårdnad utifrån de riktlinjer som vår akademiska utbildning har gett oss. Börja där så skulle nog många av de sjuksköterskor som i dag är i bemanningsbranschen säkert gladeligen hade kommit tillbaka till avdelningarna.

Jag å min sida kan kanske då få lov att återgå till att vara den som kommer när det under en kortare period blir krisartat och åter kan börja leta efter ”stenen vid kurvan”. Kanske kan jag igen få arbeta lite varstans i Sverige så som jag så gärna vill för att efter en vecka eller så få landa här i Lund på uppdrag i närområdet.

Eller så är det kanske dags för mig att göra något helt annat……

Om skribenten
author
Birgitta Stiefler Legitimerad sjuksköterska.

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Landstingspolitikerna måste se till att det finns tid att utöva omvårdnad utifrån de riktlinjer som sjuksköterskor får i sin akademiska utbildning. Då skulle nog en hel del sjuksköterskor lämna bemanningsbranschen som slitit sönder sjukvården. Läget i sjukvården är akut under detta valår.

eller
Summering
Sjukvården

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.