Annons:
Sommarlov

Madeleine Lidman: Sveriges barn behöver inte mer skoltid – de behöver mindre

Publicerad: 6 July, 2016

Kortare sommarlov betyder mer av något som redan fungerar dåligt, därför är det dags att tänka i helt andra banor än att korta sommarlovet – och i stället minska den tid barnen tillbringar i skolan.

Svar till Alexander Forselius

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Sommarlov". Till huvudinlägget

9 personer har röstat
Håller med Alexander Forselius

Vi lever i ett kallt och mörkt land där ett långt och ledigt sommarlov i decennier gett barn en chans att samla krafter för att orka med resten av året. För alla de barn som inte trivs eller har det bra i skolan är också sommarlovet den tid de får en välbehövlig paus för att orka fortsätta. Därför är det oroväckande att den nu hörs röster om att korta sommarlovet.

Tyvärr har vi i det här landet sällan ett barnperspektiv i de politiska förslag som förs fram – utan det handlar mer om arbetsmarknadens behov, eller de vuxnas behov. Något som kommit att påverka barnomsorgens men även skolans utformning. Barnens tid i skolan har sedan fritids integrerades med skolan utökats kraftigt. En kostnadseffektiv lösning för politikerna, där det blivit billigare att ha kvar barnen långa dagar, i samma miljö i stora barngrupper. Arbetsmarknadens krav på billig barnpassning och de vuxnas behov har fått gå före barnens behov, både när det gäller kostnadseffektiva lösningar i förskola och skola.

Annons:

Ett förslag om att korta sommarlovet innebär mer skola för barnen. En skola som redan i dag ger dåliga skolresultat. Ännu mer av något som redan fungerar dåligt, lär inte förbättra skolresultaten.

Vid varje mätning i OECD Pisa så sjunker skolresultaten i Sverige – och så har det sett ut sedan mätningarna startade. Det syns även sedan man justerat för invandrarbakgrund och socioekonomiska faktorer. Utvecklingen med sämre resultat har gått parallellt med att barnen tillbringat allt längre dagar, allt tidigare i en skolliknande miljö, som när dagis blev förskola och den lilla ettåringen en elev i ”det livslånga lärandet”. Omsorgsbehovet fick därmed stå tillbaka för teoretiska kunskaper. En förändring som aldrig utvärderats. Men som vi med facit i hand kan se inte ger de utlovade ökade kunskapsresultaten, utan i stället ser vi en försämring. Parallellt med det så kan vi se att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökat.

I stället för att hela tiden slentrianmässigt prata om att barn behöver mer tid i förskola och skola, så borde vi ta ett helhetsgrepp och titta på vad barn behöver för att utvecklas och må bra. Det innebär att vi måste se över de familjepolitiska ramarna för att garantera att barn 0-6 år får det de faktiskt behöver.

När det gäller skolan kan vi inte heller bara ha fokus på högre lärarlöner, mindre administration och bättre lärarutbildning, eller mer tid i skolan genom att korta sommarlovet– utan vi måste vända på steken och se till att barnen får mindre tid i skolan – och mer FRI TID. Låt fritids vara just fri tid och inte skola – och se till att barnen får ett miljöombyte. Lägg fritids i lokaler utanför klassrummen. Det här att göra fritids till en integrerad del av skolan har inte heller visat sig leverera några ökade kunskapsresultat. Så tack – men nej tack till att låta barnen tillbringa ännu mer tid i skolan genom att nu även korta sommarlovet.

Det är dags att se hela barnet med kropp och knopp – och utforma verksamheten utifrån ett barnhälsoperspektiv.

Om skribenten
author
Madeleine Lidman Jag är grundare och initiativtagare till Hemmaföräldrars nätverk, HFN, som arbetar med att stötta och inspirera föräldrar att våga välja tid för barn och balans mellan familj och arbete. Under de senaste 16 åren har jag även opinionsbildat för att vi ska få en bättre familjepolitik samt arbetat för att förskolebarn ska ha ett skydd i en arbetsmiljölag och en Lex Sarah-lag
Summering
Sommarlov

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.