Annons:
Betygssystemet

Sven Järgenstedt: Betygssystemet fungerar bra

Publicerad: 2015-12-11

Vårt nuvarande betygssystem har en del brister, men på det stora hela fungerar det bra. Skolverket har gett ut kommentarmaterial till många kurser och ämnen och framför allt är kunskapskraven skrivna för att användas av utbildade lärare och inte föräldrar.

Svar till Jonathan Newton

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Betygssystemet". Till huvudinlägget

Kanske är det dumt att ta en debatt med en journalist som har skrivit en artikel som i skrivande stund har delats många gånger på Facebook. Ändå tycker jag att det finns en del i Jonathan Newtons inlägg Det nya betygssystemet maler sönder våra barn” som behöver nyanseras.

Först och främst ska sägas att det finns svårigheter med det betygssystem vi använder. Till exempel finns det inte något som centralt reglerar betygen mer än kunskapskraven. Ändock är de betydligt mer konkreta än de var mellan 1994 och 2011 med IG-MVG-systemet. Men även om de vore tydligare skulle skolor kunna avvika från ett nationellt prov med hur mycket som helst. Likvärdigheten är inte optimal. Men det problemet hade vi nog haft oavsett hur betygssystemet hade sett ut.

Annons:

Newton tycker att betygssystemet är “ondskefullt” och att det “riskerar att slå ut en hel generation ungdomar”. Det finns möjligen en del i vårt samhälle som är ondskefullt och som eventuellt hotar en del ungdomar – men det är faktiskt inte vårt nuvarande betygssystem.

Till att börja med har Skolverket till många ämnen givit ut ett kommentarmaterial. För samhällskunskap på grundskolan är det 50 sidor. Där finns kommentarer till hur lärare ska bedöma och resonera. Dessa kommentarer och även kunskapskraven är skrivna  för att utbildade lärare ska använda dem när de bedömer texter, prov, tal och andra examinationer. De är inte primärt till för föräldrar.

Newton citerar sedan ur kunskapskraven för samhällskunskap åk 7-9 och menar att kraven är högre än när han läste statsvetenskap under 90-talet vid Stockholms universitet. Med stor respekt för Newtons minne av sina studier tror jag för det första att han minns fel. För det andra är det förstås så att till exempel ordet “komplext” som finns med i kunskapskraven måste förstås olika beroende av hur gamla eleverna är. Det framgår av det ovan nämnda kommentarmaterialet.

Newton menar också att det krävs “egen forskning“ för att uppnå högre betyg och att det krävs att eleven “producerar ny kunskap”. Det vore förstås märkligt om det vore så och det är förstås inte så. Inte på något ställe står det något som antyder det. Men det är klart att en debattartikel blir lite spetsigare om man antyder att det är så?

Vidare är exemplet med elever som får D (inte E som Newton menar) när eleven har A på alla kunskapskrav på kursen (gymnasiet) eller under terminen (grundskolan) förutom på ett kunskapskrav där den har E mest av allt ett hypotetiskt resonemang och borde i de allra flesta fall kunna undvikas. Jag har faktiskt aldrig under fyra år varit med om detta.

Avslutningsvis tror jag det är bra att tänka på att lärare som ska bedöma uppgifter som 14-åringar gör inte är monster, utan för det mesta tillhör en professionellt arbetande yrkeskår som noga överväger bedömningar och betyg. Då fungerar faktiskt vårt nuvarande betygssystem ganska bra!

Om skribenten
author
Sven Järgenstedt Jag är gymnasielärare i Göteborg sedan 1994, tycker om att vara lärare och vill att skolan ska satsa på kunskap och utbildning med hög kvalitet.
Summering
Betygssystemet

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.