Annons:
Betygssystemet

Ville Westman: Betygssystemet är inte problemet

Publicerad: 2015-12-14

Betygskraven är inte problemet utan elevernas stress kommer från att de ställer orimliga krav på sig själva. Föräldrar och lärare måste hjälpa barnen att rikta om fokus för deras studier från höga betyg till att lära sig för lärandets skull. Tiden är förbi då alla känner någon som får A i alla ämnen.

Svar till Jonathan Newton

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Betygssystemet". Till huvudinlägget

Förra året jobbade jag som lärare i matte och no på högstadiet. Åtta år tidigare studerade jag på lärarprogrammet, men utan att avsluta studierna. Att sätta betyg var en av mina största utmaningar. Jag ägnade många timmar att läsa, samtala och diskutera med kollegor och lärde mig mycket under tiden.

Till en början tyckte jag också att den nya betygsskalan ställde helt galna krav på eleverna, men jag har ändrat åsikt. Betygen är inte problemet, däremot finns det många relaterade problem.

Ett problem jag stötte på tidigt när jag skulle få en bild av betygssystemet var att alla lärare inte tänkte likadant. Vad är ett komplext resonemang, vad är ett enkelt? Vissa ställde högre krav, andra lägre. Det fanns även de som menade att elevens genomsnittliga förmåga var det som skulle bedömas. Där har skolorna något att jobba på.

Hela grejen med de nya betygen är att man utgår från förmågorna i ämnet. I matematik är de: begrepp, metod, resonemang, kommunikation och problemlösning.  Om en elev klarar kraven för ett E i varje förmåga så får den ett E. För att få C ska allt på C vara uppfyllt och samma sak för betyget A. Ett D och B får den som nästan når upp till ett C respektive A.

Annons:

Att allt på A ska vara uppfyllt för att få ett A är ett högt krav. I matematik som jag undervisade i är det ett väldigt högt krav. Men jag tror att många som är vana vid de äldre betygsskalorna 1-5 eller G-MVG tror att ett A motsvarar en 5:a eller ett MVG. En 5:a går inte att jämföra med eftersom betyget inte baserades på kunskap. Det är dock lättare att jämföra med ett MVG och ett A är ett högre betyg än så. Ett MVG är snarare ett B. Det som är bra med skalan är att den synliggör vad eleverna har för styrkor och svagheter. Betygen har gått från att reflektera en elevs genomsnittliga kunskapsnivå till något som kan liknas vid en lägsta kunskapsnivå. Har en elev ett C så är ingen förmåga sämre än det.

Här finns en film om det: http://www.pedagogvarmland.se/filmer/betyg-sa-funkar-det

Om vi ska ha en betygsskala över huvud taget, tycker jag att det är bra att elever som är mycket begåvade ska kunna få ett betyg som reflekterar det. Jag hade flera elever som låg på nivån för A i förmågan resonemang, särskilt i no. Jag upplever inte att barn har svårt att resonera, det handlar bara om att ställa rätt frågor och att ge rätt förutsättningar för att svara på frågorna. Några av mina elever hade sådana djupa diskussioner om fysik att det kunde ha varit en diskussion mellan universitetsstudenter. De barnen var 14-15 år och deras resonemang sporrades av att de fick frågor som de blev engagerade av och som de tyckte var roliga. Att hitta engagemanget är vad som är utmaningen. Och man behöver absolut inte vara en Einstein eller Piscopia för att resonera på A-nivå.

Men skolan ställer inte krav på universitetsnivå för högstadiebarnen. Med ett komplext resonemang i årskurs 9 menas vad som är komplext för en 15-åring, inte vad som är komplext för en akademiker.

Jag har även arbetat på en annan skola och vad jag såg då var att många elever hade helt orimliga krav på sig. Det var både krav de ställde själva och krav som mycket tydligt kom från föräldrarna. Jag hade elever som trots att de fått alla rätt på det senaste provet och redan hade A i betyg, kunde stanna kvar och gråta efter lektionen för att de inte kunde räkna ut en uppgift i boken. Det var både tjejer och killar och de gick i sjuan. Det var väldigt tydligt att deras självkänsla var starkt kopplad till betygen. Om de inte hade högsta betyg i matte så kände de inte att de hade högsta betyg som personer. Det var ett uppvaknande för mig och hittills är det den enda gången som jag gett rådet att hitta andra saker än skolarbete att göra på fritiden.

Vad jag tror att många elevers problem är att de inte får hjälp att sätta realistiska mål. Där måste skolan bli bättre men föräldrar måste även vara mer insatta. Alla lärare som jag någonsin träffat, jobbar stenhårt att pränta in i barnen att det inte är betygen som är det viktiga. Föräldrar måste hjälpa till med det. Intressera er för vad era barn ska lära sig. Låtsas att ni tycker det är intressant även om ni inte tycker det. Säg inte att matte är onödigt! Lärandet måste ske lite varje dag, 15-20 minuter. Det räcker inte att råplugga innan proven.

Ett problem som betygsinflationen lett till är att många har inställningen att de kan få väldigt höga betyg. Jag tror att tiden är förbi där alla känner någon som fått högsta betyg i alla ämnen. Det är något som jag tror kommer att ta ett tag innan det sjunker in. Bara för att en elev studerar mycket betyder det inte att den ska få ett A. Om inte folk förstår det kommer stressen finnas kvar, men jag tror att stressen egentligen ska brytas på andra sätt.

En viktig del i är just att stimulera barnens engagemang för att lära sig saker. Då kommer de lära sig, inte för att det är kul, utan för att de vill. Och då spelar det ingen roll vad det står för betyg på ett papper. Men för intressanta lektioner krävs gedigna förberedelser av lärarna. Det kräver tid.

Det krävs också lärarkår som är engagerad, pigg och där alla tycker det är kul att gå till jobbet. Där har skolan ett stort problem i dag. Jag har aldrig jobbat så mycket och ändå känt att jag knappt hinner med att göra mitt jobb. Arbetsbördan är mycket stor. Aldrig har jag haft så många överarbetade kollegor. Jag märkte att många hade som försvarsmekanism att helt enkelt göra så lite som möjligt. Hade det inte varit på det här viset hade jag suttit i skolbänken nu och skaffat mig behörighet som mattelärare.

Om skribenten
author
Ville Westman Utbildad inom journalistik, ekonomi, matematik och naturvetenskap.
Summering
Betygssystemet

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.