Annons:
Skolvalet och segregationen

Tommy Wallster: Socialt sämre lottade har mest att vinna på skolval

Publicerad: 2018-01-09

“Stökiga” elever är inte huvudförklaringen till att man väljer en friskola, det handlar snarare om en allmänt låg tilltro till svensk skola. De som gynnas mest av friskoleval är elever från sämre sociala förhållanden.

Svar till Martin Karlberg

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Skolvalet och segregationen". Till huvudinlägget

2788 personer har röstat
Håller med Martin Karlberg

Skribenten gör, som många kritiker, ett antal svepande påståenden som saknar belägg.

Hur stort är problemet med den ”bildade medelklassens” skolval? Det är i dag 15 procent av eleverna som går i en friskola. En försiktig uppskattning innebär att 9 av 10 medelklassföräldrar i landet väljer en kommunal skola åt sina barn. Den återstående tiondelen, bildade och obildade, väljer friskola, troligen av många olika skäl.
Problemet med enstaka stökiga elever duger inte som huvudförklaring till skolval. En långt mer trolig orsak är oro för svensk skolas miljö och kvalitet, en tilltro som har minskat under lång tid. Skolan har i dag stora svårigheter, inte minst med lärarbrist och helt basala saker som studiero, god pedagogik och kunskaper. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att föräldrar söker alternativ. Alternativ som de tycker sig finna i många friskolor. Många elever vittnar i dag om svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen, inte alls bara på grund av någon utagerande elev utan helt enkelt ett allmänt stök som gör det närmast omöjligt att koncentrera sig på lektionerna. Jag har svårt att döma föräldrar som vill ge sina barn den bästa möjliga start i livet och därför väljer bort en skola de menar inte klarar sin grundläggande uppgift.

Vi löser inte problemet med en stökig skola genom att förbjuda alternativen. Alla skolor måste ta tag i problemen. De som förlorar mest på en rörig skolmiljö är elever som saknar stöd från engagerade och välutbildade föräldrar. Det är just den gruppen, från sämre sociala förhållanden, som har mest att vinna på att välja en friskola. Och det är precis det som sker: sådana elever presterar enligt Skolverket väsentligt bättre i friskolor än i kommunala, påtagligt bättre än vad elever med gynnsammare bakgrund vinner på att välja en friskola. Vitsen med dagens svenska modell är ju just att skolval kan göras oberoende av bakgrund och utan fet plånbok.
Det är således helt fel att ”friskolor endast gynnar barn som redan från början har goda förutsättningar i livet”. Det är tvärtom. De socialt sämre lottade gynnas mest av ett friskoleval och detta visas tydligt i Skolverkets uppföljningar. Av dessa framgår också att de goda resultaten i friskolor inte försämrat resultaten i de kommunala. Andelen elever som klarat kunskapsmålen i åk 9 i kommunala skolor har under de senaste tio åren varit i stort sett konstant (men alltför lågt) trots att allt fler valt friskola.
Skribenten klagar också på uteblivna satsningar på skolan. Jag håller med, sådana behövs. Förtroendet för svensk skola måste förbättras och resultaten synas. Men skolval och friskolor är inte problemet.

Om skribenten
author
Tommy Wallster Samhällsvetare med lång arbetslivserfarenhet från SCB som informatör, utredare och chef.
Summering
Skolvalet och segregationen

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.