Annons:
EU-medlemskapet

Ingemar Bengtsson: Sverige måste våga angripa EU:s jordbrukspolitik

Publicerad: 2018-06-14

Sverige måste våga angripa EU:s kostsamma jordbrukspolitik. Förhandlingar om den nya långtidsbudgeten stundar. Med Brexit har det knappast funnits ett bättre tillfälle att angripa den heliga kon.

EU:s jordbrukssubventioner har ifrågasatts så länge jag kan minnas. De brukar komma upp på dagordningen i samband med EU-parlamentsvalen. Då uttrycker de flesta svenska politiker sitt ogillande av stöden. Men det har varit en bekväm, och ganska ofarlig hållning för dem. Svenska röster väger lätt i EU-parlamentet, och då blir det svårt att rikta anklagelser om sviket ”vallöfte”. Några seriösa framstötar har aldrig gjorts från svensk sida. Sverige hade ordförandeskapet i EU 2001 och 2009, men man försökte aldrig sätta jordbrukssubventionerna högt på agendan.

Varför är jordbruket en helig ko i EU? Varför hanterar inte varje medlemsland sin egen jordbrukspolitik? För att förstå bakgrunden får vi gå tillbaka till de speciella förhållanden som rådde i efterkrigstidens Europa, vid tiden då de första byggstenarna lades för dagens EU. Ordningen har därefter permanentats, främst på grund av de mycket starka krafter som försvarat den, bland annat vin- och tobaksodlare. Det rör sig om en enorm penningkarusell, där de största stöden går till storföretag och rika godsägare. Som ett land med liten jordbrukssektor är Sverige en av de stora finansiärerna, vi har nettobetalat hundratals miljarder kronor sedan EU-inträdet 1995. Till jordbruk i europeiska länder, inte till U-länder.

Annons:

Oron i världen har på senare år åter aktualiserat frågan om vår livsmedelsförsörjning i händelse av konflikter och störningar i handeln. Bekymrat konstaterar vi att den så kallade självförsörjningsgraden i Sverige nu blivit katastrofalt låg. Kan vi då förlita oss på EU? Kan vi vara säkra på att länderna med större jordbrukssektorer, de som tar emot mest EU-stöd, skulle vara trygga leverantörer till oss om det på något sätt uppstod en situation med osäker livsmedelstillgång?

Förhandlingar om långtidsbudgeten 2021–2027 stundar. Med Brexit har det knappast funnits ett bättre tillfälle att angripa den heliga kon. Det finansiella utrymmet minskar efter Storbritanniens utträde. Ändå trycker en majoritet av EU-länderna på för en kraftig expansion av budgeten. Kommer förnuftiga argument att ha en chans, eller kommer resultatet av förhandlingarna helt dikteras av storleks- och styrkeförhållanden? Då kan den svenska välfärden komma att ta väldigt mycket stryk.

Självklart måste medlemsländerna vara beredda på kompromisser. Men om förhandlingarna skulle dra iväg åt rena orimligheter, då måste vi kunna föreställa oss en punkt där vi inte längre kan ställa upp. Vi har då möjlighet att stoppa en sådan budget.

Skulle Sverige riskera uteslutning ur EU om vi vägrade acceptera en orättfärdig och orättvis EU-avgift? Det tror inte jag. Man skulle inse att ett sådant drag kunde bli en dödsstöt för unionen.

Om skribenten
author
Ingemar Bengtsson Lindome.

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Sverige måste våga angripa EU:s kostsamma jordbrukspolitik. Förhandlingar om den nya långtidsbudgeten stundar. Med Brexit har det knappast funnits ett bättre tillfälle att angripa den heliga kon.

eller
Summering
EU-medlemskapet

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.