Annons:
Klimatpåverkan

Sofia Hyléen Toresson och Patrik Holm Thisner: Svenskt nötkött är bra för biologiska mångfalden

Publicerad: 2018-06-01

Det är fel att peka ut kött som en stor klimatbov. Om man äter svenskt rött kött är det bra för biologisk mångfald eftersom vi har mycket mark där bara idisslare kan hålla markerna öppna.

Hållbarhet har på senare tid varit i fokus i samband olika idrottsevenemang, vilket är mycket bra. Däremot verkar arrangörerna inte förstå sambandet mellan djur och miljö.

I vintras var det Vasaloppet som uteslöt kött på grund av klimat och nyligen tog Göteborgsvarvet det ett steg längre. Arrangörerna inte bara uteslöt kött. De uppmanade funktionärer att ta av sig funktionärsvästen om de åt kött eftersom de har certifierat sig att vara ett hållbart evenemang med så liten miljöpåverkan som möjligt. Det är sorgligt när en så stor organisation inte förstår sambandet med ett naturligt kolkretslopp och tror att en vegetarisk diet löser klimatproblematiken.

Det är nog få konsumenter som har undgått diskussionerna om kött och djurens påverkan på klimatet. Det verkar ge billiga poäng att ta bort kött från menyn för att på så sätt räknas som klimatsmart. Vad som normalt inte kommer upp i debatten är köttets verkliga påverkan. Först och främst beror vår klimatpåverkan till 80 procent på användning av fossil energi. Vår konsumtionsbaserade klimatpåverkan i Sverige är 11 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år, ett av de högsta i världen och något vi måste reducera. Vi äter cirka 625 gram rött kött per person och vecka, drygt 32 kilo per person och år. Klimatpåverkan från rött kött blir runt 600 kilo CO2e (ett kilo nötkött ger 28 kilo CO2e och ett kilo fläsk ger sex kilo CO2e).

Annons:

Vår konsumtion av rött kött står alltså för drygt 5 procent av den totala konsumtionsbaserade klimatpåverkan. Motsvarande klimatpåverkan för en flygresa till Thailand är mellan 1.700 och 3.000 kilo CO2e. Det vill säga, du kan äta kött i minst tre år om du väljer bort en flygresa till Thailand. Då jämför vi CO2e från fossil energi med CO2e från ett naturligt kolkretslopp. Att sluta äta kött kommer inte göra världen mer hållbar eller minska risken för klimateffekter. Vi reducerar inte heller vår påverkan med 5 procent genom att bli vegetarianer eftersom vi ofta byter ut kött mot något annat livsmedel.

Det är stor skillnad på kött beroende på var i världen det är producerat. Den svenska uppfödningen av djur är en av de mest hållbara i världen. Speciellt när det gäller nötkött eftersom den produktionen främst är baserad på djur från mjölkproduktion och har signifikant lägre klimatutsläpp än intensiv uppfödning med kraftfoder, som i andra delar av världen.

I dag är varannan tugga vi stoppar i munnen importerad. Det bästa vore om fler råvaror kom från svenskt jordbruk. Det skulle gynna lantbruket i hela Sverige, med förbättrad markbördighet och möjlighet att skapa kolsänkor. I Sverige har vi mycket outnyttjad mark, där det inte går att producera annat än vall. I dessa områden kan vi endast förlita oss på idisslare för att hålla marker öppna. Det ger ekosystemtjänster, som biologisk mångfald, där insekter och pollinerare kan frodas.

Många vet att det är bäst att äta varierat och balanserat med proteiner från såväl animalier och fisk som grönsaker. Självklart är det upp till var och en vad man vill äta. Även att välja bort kött. Men att välja bort svenskt kött för att man har hållbarhetscertifierat sig och valt att ha en så liten miljöpåverkan som möjligt visar på en oförståelse för ett helt naturligt kolkretslopp.

Om skribenten
author
Sofia Hyléen Toresson och Patrik Holm Thisner Vd respektive hållbarhetsdirektör på HKScan Sverige.

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Det är fel att peka ut kött som en stor klimatbov. Om man äter svenskt rött kött är det bra för biologisk mångfald eftersom vi har mycket mark där bara idisslare kan hålla markerna öppna.

eller
Summering
Klimatpåverkan

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.