Annons:
Arlanda flygplats

Alf Lindqvist: Parkeringsreglerna på Arlanda måste ändras

Publicerad: 2018-04-14

Arlanda flygplats är i många avseenden ansiktet utåt för Sverige och dessutom ett nav för oss som har anhöriga utanför landet. Att köra en resenär till terminal 5 med bil är en förfärlig upplevelse. Ge oss åtminstone tio minuter och inte en p-bot så fort vi stänger bildörren.

De flesta organisationer har kundnöjdhet som mål, eftersträvar en hög tillgänglighet och tycker att ökad kundtillströmning är bättre minskad.

Jag körde en eftermiddag min dotter och mitt 13 månader gamla barnbarn till Arlandas utrikesterminal. De skulle återvända till London efter en förlängd påskledighet i Stockholm.

Parkerade utanför terminal 5 som så många gånger förr. För ovanlighetens skull fanns det gott om plats. Noterade även att antalet bilar var ungefär lika många som antalet parkeringsvakter – en veritabel mottagningskommitté. Hjälpte min dotter att lasta ur bagaget, hämtade bagagekärra medan dottern fixade med bärselen. Efter en stund var vi redo att bege oss in i avgångsterminalen. Då ingrep den närmast stående parkeringsvakten.

”Hallå där! Det är inte tillåter att lämna bilen!”

”Men jag ska ju bara hjälpa min dotter in till incheckningen.”

”Det är inte tillåtet!”

”Men jag måste ju hjälpa henne med bagage och barn, hon kan ju inte klara detta själv, ser du väl!”

Annons:

”Det är inte tillåtet, man får bara lämna av passagerare här, inte hjälps dem in.”

Det är i det här läget fick jag ur mig något i stil med  “men det är ju helt omänskligt”, varvid p-vakten svarade urskuldande igen, men samtidigt räddar min tilltagande vrede på ett berömvärt sätt. ”Vi är så många här nu att jag kan hjälpa din dotter in till incheckningen.” (Sannolikt ett brott mot sin arbetsgivares märkliga regler, men all heder åt denne kille.)

Samtidigt som denna konversation utspann sig kom en annan äldre herre — äldre än undertecknad — rusande fram till ”min” parkeringsvakt. ”Jag måste kissa. Jag måste in på terminalen!””

”Tyvärr då måste jag ge dig en p-bot.”

Min dotter och p-vakten avtågade mot terminalen och jag fällde avskedsfrasen ”så bra det ordnade sig”, varvid min olycksbroder fällde kommentaren ”kan du säga, ja”.

Man kan skämta om detta, men hur kan det komma sig att Swedavia, för jag antar att det är Swedavia, kan införa dessa rent kundfientliga och omänskliga rutiner? När man ska avlämna en passagerare till flyget måste det väl tas hänsyn till att denne ibland behöver viss assistans för att förflytta sig och sitt bagage in i terminalen?

Nu möts man alltså av en mur av parkeringsvakter som nogsamt ser till att man försvinner därifrån så snabbt som möjligt annars får man en p-bot.

Att komma med motargument om långa parkeringstider, att det är viktigt med genomströmning med mera, är förståligt, men det kan inte vara hur kundfientligt som helst. Man måste kunna få lämna av sina barn, sina handikappade och sina äldre med vissa hjälpinsatser. Anständigheten kräver detta.

Ge oss tio minuter och inte en p-bot så fort vi stänger bildörren för att hjälpa en anhörig in på terminalen.

Om skribenten
author
Alf Lindqvist Konsult, docent i företagsekonomi.

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Arlanda flygplats är i många avseenden ansiktet utåt för Sverige och dessutom ett nav för oss som har anhöriga utanför landet. Att köra en resenär till terminal 5 med bil är en förfärlig upplevelse. Ge oss åtminstone tio minuter och inte en p-bot så fort vi stänger bildörren.

eller
Summering
Arlanda flygplats

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.