Hans Roslander: Tidiga morgnar är ingen naturlag

”Ett tips” är att försöka se denna fråga i ett större sammanhang än att avfärda morgontrötta elever som lata. Anekdotisk bevisföring om att ingen tagit skada eller presterat sämre av tidiga morgnar har tyvärr väldigt litet vetenskapligt värde i denna fråga. För det är precis vad den är, vetenskaplig.

Vi borde stanna upp och fråga oss själva vad tidiga skol- och arbetstider har för självändamål i samhället. Utan att dra i några onödiga domedagsväxlar, kan man utan överdrift konstatera att de stressrelaterade effekterna på vår hälsa accelererar – och här är vår syn på sömn och arbetstider central.

Vetenskapliga artiklar och forskning inom området visar tydligt på att senarelagda skoldagar, och här pratar vi inte flera, ger stora effekter på både inlärning och hälsa hos barn. Varför då avfärda den som ett ”påfund” eller med traditionella argument som att ”arbetslivet ser ut så här”? Det lät faktiskt likadant när Sverige en gång i tiden diskuterade om man skulle utöka den lagstadgade semestern – och vem kan i dag se tillbaka och säga att vi gjorde fel?

Flextid blir vanligare och vanligare på arbetsplatser, och framtiden ligger utan tvekan öppen för individbaserade arbetsdagar. Sveriges konkurrenskraft är inte, och kommer inte att vara, att vi är först upp på morgonen och jobbar längst på kvällen. Vår konkurrenskraft är vår kunskap och vårt nytänkande – och här ingår vårt samhälles syn på sömn och prestation. Det är ingen naturlag att tidiga morgnar är bra för vår prestation eller hälsa, det är en tradition. Och traditioner måste kunna ifrågasättas, annars rör vi oss aldrig framåt.