Annons:
Jakten

Peter Nilsson: Goda intentioner av jägare omsätts sällan till handling

Publicerad: 2018-03-10

Goda intentioner finns i officiella kretsar bland jägare vad gäller viltvård. Men tyvärr omsätts det sällan i handling eftersom de flesta viktiga beslut tas av den enskljde jägaren i skogen.

Svar till Mattias Handley

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Jakten". Till huvudinlägget

Mattias Handley skriver på DN Åsikt ”djurälskare borde visa kärlek till viltet” och lyfter fram jägarnas osjälviska arbete med viltvård. Hans i mitt tycke vinklade inlägg behöver bemötas för att nyansera bilden.

Det författaren ger uttryck för stämmer bra med den generella självbild som jägare i Sverige har. Men är den verkligen korrekt?

Under mina många år som jaktaktiv har jag träffat många jägare som stämmer bra med bilden – engagerade människor med stor känsla och respekt för djur och natur och för vilka jakten är en del av en helhet.

Men tyvärr är inte min erfarenhet att dessa människor dominerar jägarkåren. Den genomsnittlige jägaren är i stället mest intresserad av jakten och i den mån hen gör viltvårdande insatser är det för att främja jaktbara viltstammar.

De vanligaste ”viltvårdande” insatserna i mina trakter är att vinterfodra vildsvin med majs eller säd, eller att jaga rovdjur också i syfte att gynna jaktbart vilt. Ytterligheten av det är den olagliga jakten på varg, lo och andra större predatorer.

Annons:

Jakt sägs inte ha nån större inverkan på populationer av småvilt, det är framför allt större klövvilt som vi kan reglera, framför allt älg, hjort och vildsvin. En summering av hur dessa viltstammar har utvecklats blir en summering av resultatet av jägarkårens samlade viltvårdande ansträngningar.

Älg var ett ovanligt vilt i landet fram till mitten av 1900-talet men har sedan dess växt till att bli den tätaste stammen i världen, kanske den tätaste som någonsin funnits på jorden. Tillväxten hade inget med jägarkåren att göra. Det handlar om helt andra mänskliga aktiviteter som förändrat skogsbruk med mera.

Varje år skjuts ungefär en tredjedel av stammen vid älgjakten. Att dö för en jägarkula är den vanligaste dödsorsaken för en älg vilket betyder att vilka djur som skjuts har mycket stor betydelse för stammens utveckling.

Och hur har stammen utvecklats under jägarekårens förvaltning? Katastrofalt. Numerären är det inget fel på, vi har fortfarande världens tätaste stam. Problemet är att jägarkårens förvaltning har lett till att slaktvikten på älgkalvar har minskat från 80-90 kilo till dagen 50 kilo.

Andelen tjurar och ålder på vuxna djur är för låg. Fel djur skjuts och älgstammen mår helt enkelt inte bra under vårt beskydd. Och fortfarande bråkas det i jägarlegenden om hur stammen skall förvaltas.

Vildsvin har funnits i Sverige i tusentals år. På grund av hårt jakttryck utrotades de i modern tid för att sedan åter-introduceras från 70-talet och framåt. Förklaringen till den remarkabla återkomsten är att vildsvin fötts upp i hägn och släppts ut, framför allt av jägare för att skapa nya jakt-tillfällen.

De senaste årtionden har stammen exploderat i antal och skapar nu stora problem i trafiken och för jordbrukare som får grödor och vallar uppbökade. Förklaringen till den snabba ökningen är jägarkårens ”viltvård”. Varje år stödfodras grisarna i skogen med ton efter ton av majs och säd. Den naturliga populationsbegränsande vintersvälten minskar och stammen kan tillväxa okontrollerat.

I stället för att slå sig för bröstet och tala nedsättande om djurvänners bristande engagemang skulle jag vilja höra självkritiska stämmor bland jägare. De finns, men de hörs inte.

Problemet är inte bristande intentioner utan förmågan att omsätta fina tankar i handling. Mycket avgörs av jägaren när viltet dyker upp framför vapnet. Att avstå från att skjuta en sextontaggare för att vårda älgstammen kräver en välutbildad motiverad viltvårdare men det är tyvärr inte den genomsnittlige jägaren.

Om skribenten
author
Peter Nilsson Efter tjugo år som aktiv inom jakt och viltvård tillbringar jag nu tid i skogen utan bössa.
Summering
Jakten

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.