Annons:
Skolämnen

Elvira Molin: Det behövs undervisning om psykisk ohälsa i skolan

Publicerad: 2018-02-14

Genom att införa utbildning i psykisk ohälsa i skolan skulle fler ungdomar få insikt i vad som händer när man mår dåligt. Då skulle fler förstå och våga be om hjälp.

Tio år i skolan, ett fyrtiotal olika lärare, ämnen som matematik, idrott och svenska, många inlämningar om allt från Darwin, Sveriges historia och hemkunskap. Men aldrig har jag varit på en enda lektion om psykisk ohälsa. Hur kan det vara så, att Sveriges vanligaste hälsoproblem, det som var fjärde svensk lider av, aldrig tas upp i ett enda skolämne?

Däremot har jag fått inpräntat att man kan få ont i huvudet av för lite sömn, att bakterier kan ge dig halsont och om du är allergisk mot en handkräm kan du få utslag, men att ett brustet hjärta, eller att något så enkelt som stress kan leda till ångest och depression hade jag ingen aning om.

Psykisk ohälsa är vanligare än cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och malaria, ändå är ämnet tabu. Men ju mer man talar om psykisk ohälsa, desto enklare blir det att hitta stöd. När jag själv var sjuk, så berättade jag aldrig att jag var deprimerad, utan sa något i stil med att jag hade ont i huvudet och kände mig lite krasslig.

Annons:

I dag vet jag att det inte är en skam, inte för att det inte sitter kvar i mig, utan för att jag har lärt mig mer om ämnet. Skulle jag redan då, 14 år gammal, fått veta mer av mina lärare, skulle jag kanske ha vågat säga att: ”Jag är sjuk i depression”. Inte sjuk som i feber, ett brutet ben eller halsfluss, utan något ännu djupare, något man inte kan ta på.

Visste ni att 30 procent av alla tjejer i åldern 16–24 år lider av depression, ångest eller oro? I vår klass skulle det alltså innebära sex tjejer med psykisk ohälsa. Sex tjejer med självmordstankar, ångest varje kväll, natt, morgon och dag.

Skulle skolan lära oss om psykisk ohälsa så tror jag denna siffra skulle minska. Genom att utbilda elever skulle fler ungdomar få insikt i vad som händer när man blir deprimerad, får ångest och börjar må dåligt och fler skulle förstå och våga be om hjälp. Likaväl som att vi unga vet att får man feber och ont i halsen i en längre tid bör man söka hjälp hos en läkare. Vi behöver lära oss att: Har du ångest och många tankar så går man till skolkuratorn.

På mitt gymnasium har vi hälsokontroll en gång per termin, man pratar om matvanor, kollar längd och vikt och gör ibland ett syntest. Varför kan vi då inte också ha ett samtal per termin med vår kurator? Ett samtal för att se till så att man mår bra även invändigt?

I skollagen står det: ”…elevhälsan ska informera om psykologiska och psykosociala problem och se till att alla elever får hjälp och stöd”. Den hjälpen och det stödet har jag inte sett, eller varit med om.

Dessutom presterar ju elever som mår bra mycket bättre i skolan.

Jag hoppas att mina barn kommer kunna säga, när de blir stora, att de har gått tio år i skolan, haft ett fyrtiotal olika lärare, haft ämnen som matematik, idrott och svenska, många inlämningar om allt ifrån Darwin, Sveriges historia och hemkunskap – och fått lära sig om ett av våra största hälsoproblem, psykisk ohälsa.

Om skribenten
author
Elvira Molin 17 år

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Genom att införa utbildning i psykisk ohälsa i skolan skulle fler ungdomar få insikt i vad som händer när man mår dåligt. Då skulle fler förstå och våga be om hjälp.

eller
Summering
Skolämnen

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.