Annons:
Uppfostran

Johanna Nockert Olovsjö: Föräldraskap är något som måste tränas

Publicerad: 2017-03-02

Barnens uppfostran bör vara föräldrarnas ansvar, men då måste också föräldrarna tillåtas att ta detta ansvar under barnets hela uppväxt. Ge familjerna verklig valfrihet i hur de ska lägga upp sina liv och hur deras barn ska få tillbringa sin uppväxt. Då kommer vi få se föräldrar ta ansvar och uppfostra igen.

Svar till Daniel Yalin

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Uppfostran". Till huvudinlägget

7757 personer har röstat
Håller med Daniel Yalin

I huvudsak håller jag helt med Daniel Yalin i hans reflektioner kring barns och ungas beteende och föräldrarnas ansvar. Detta ämne kommer upp i medierna med jämna mellanrum och de flesta verkar överens om att uppfostran i första hand bör vara föräldrarnas ansvar och inte skolans. Vad som ständigt förbises är det faktum att föräldraskap är något som måste tränas.

När man blir förälder innebär det inte att man per automatik vet allt om hur man ska agera som förälder. Som med det mesta i livet är det något som måste läras genom övning. När man tillbringar tid tillsammans med sina barn lär man dem mycket, men de lär också oss mycket. Det är en gemensam utveckling som kräver tid, betydligt mer tid än vad som finns att tillgå på kvällar, helger och en och annan semester.

I dag har vi ett samhälle som sedan decennier arbetat hårt för att få föräldrar att återgå till arbetet så snart som möjligt efter barnens födelse, snarare än att ägna sin tid åt barnen. Budskapet är, och har länge varit, att mellan ett och två års ålder bör barnen börja i förskola. Föräldrar ska inte inbilla sig att de vet hur man bäst tar hand om ett barn bara för att det är deras. För barnets skull ska det så snabbt som möjligt tas omhand av utbildade personer som vet vad de gör (underförstått: till skillnad från föräldrarna) och kan se till att barnen blir socialt och kunskapsmässigt välutvecklade. Om man ser hur det ser ut i skolan idag, i enlighet med Yalins inlägg, borde man kunna se att den taktiken inte tycks fungera särskilt bra.

Annons:

Samhället har i praktiken fråntagit föräldrarna deras möjlighet att ta ansvar för barnen när dessa är i 1-2 årsåldern, inte gett dem möjligheten att träna och utveckla sitt föräldraskap och talat om för dem att de inte är kompetenta nog. Budskapet har framförts så ihärdigt att de flesta numera verkar tro att det är sant. Då är det mycket begärt att föräldrarna tio år senare plötsligt ska klara att ta detta ansvar eller ens förstå att de borde göra det.

Dessutom finns risken att om föräldrarna inte fanns där för barnet när det var riktigt litet, så kanske det inte är så intresserat av att börja lyssna på deras önskningar när de blir större. Då har redan de jämnåriga hunnit träda in som viktigare anknytningspersoner för barnet och anknytning är en förutsättning för inflytande (Neufeld & Maté, Hold on to your kids ).

Avslutningsvis vill jag därför säga att barnens uppfostran bör vara föräldrarnas ansvar, men då måste också föräldrarna tillåtas att ta detta ansvar under barnets hela uppväxt. Ge familjerna verklig valfrihet i hur de ska lägga upp sina liv och hur deras barn ska få tillbringa sin uppväxt. Sluta använda ekonomiska styrmedel för att tvinga familjer att leva på det sätt samhället/politikerna anser är det enda rätta. Då kommer vi få se föräldrar ta ansvar och uppfostra igen. Som en bonus kommer troligen både barn och vuxna också att börja må bättre och känna sig mindre stressade.

Om skribenten
author
Johanna Nockert Olovsjö Jag är forskningsingenjör inom stålindustrin, Tekn. Lic., Bergsingenjör och mor till två hemmabarn.
Summering
Uppfostran

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.