Annons:
Landsbygden

Malin Floridan: Räddningstjänst på landsbygden är snart ett minne blott

Publicerad: 2017-03-17

Vi står inför ett direkt samhällsfarligt fenomen när räddningsstationer på landsbygden är underbemannade eller riskerar att läggas ned.

338 personer har röstat
Håller med Malin Floridan
1
Person har svarat på artikeln
Stora Skedvi är en gammal socken med cirka 2.500 invånare utspridda i ett flertal små byar. Inom loppet av 14 månader har vi drabbats av fyra stora och fruktansvärda bränder. Varenda människa här har alltså antingen nyligen själv upplevt det fasansfulla, eller känner någon som gjort det. Det är ett i det närmaste obegripligt faktum.
Vi har lyckan att vara försedda med en räddningskår som är bemannad på heltid, men endast av deltidsanställda brandmän. Utan den kåren hade Stora Skedvi varit minst ett bostadshus, en bondgård och en industrifastighet fattigare.
Vi känner oss rädda. Ordentligt rädda. Dels inför att antalet bränder den senaste tiden inte på något sätt är genomsnittligt, men framför allt för att vi vet att vi kommer att stå utan räddningskår inom kort eftersom merparten av de 12 deltidsbrandmännen vid kåren i Stora Skedvi har sagt upp sig. De har tröttnat på att bli behandlade som en andra klassens handelsvara.
Om man bortser från att våra brandmän tvingats in i ett kollektivavtal som de facto innebär lönesänkningar från en redan underbetald tillvaro och att de offrar större delen av sin familjetid för att hjälpa andra, finns det en djupare botten i denna historia. Vi står inför ett direkt samhällsfarligt fenomen som ingen verkar våga ta i. Undertecknade är något så ovanligt som ”brandkårskonsumenter”. Ingen som inte själv har upplevt en brand kan föreställa sig vad man går igenom när det händer. Och vi förstår att det kommer att hända igen. På landsbygden är vi troligen extra utsatta med tanke på alla gamla gårdar och hus, där eldragningarna kanske gjordes för 70 år sedan. Lägg därtill varje tillfälle då ett litet barn sätter i halsen eller en tonåring på moped blir påkörd. Skillnaden mellan åtta och 40 minuter tills hjälp anländer är helt avgörande.
Säters kommun hävdar att räddningsstationen i Stora Skedvi inte riskerar att läggas ned. Vi är ofantligt nyfikna på vilka hemliga lösningar man då har i skjortärmen. Faktum kvarstår – nästan alla har sagt upp sig och då finns inte tillräckligt många människor som både bor och arbetar inom fem minuters radie från stationen. Och alltså kan stationen inte bemannas.
Hur är det möjligt att fackföreningsrörelsen i Sverige 2017 verkar stå över både kommuner och myndigheter? Hur är det möjligt att ingen, på någon position, vågar ställa sig upp och säga ”Det har begåtts ett misstag som vi måste rätta till”? Och hur är det möjligt att kommunerna inte kan hitta ett sätt att komma runt avtalet? Vad kommer det att kosta samhället om det inte finns bemannade stationer? Troligen tiofalt mer än ett bättre avtal. Och – vad säger försäkringsbolagen?
Debatten har hittills nästan uteslutande handlat om brandmännens krav, men det är på tiden att någon låter gemene man förstå vad som i praktiken är på väg att hända. Det är inget lokalt bekymmer. Det gäller hela Sverige.
Om skribenten
author
Malin Floridan Jag är 41 år och företagare. Jag bor i Stora Skedvi och driver fyra företag inom matbranschen, samt ett eget litet bolag för att ägna mig åt skrivande i olika former. Två av de fyra bränderna har drabbat mig personligen.

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Vi står inför ett direkt samhällsfarligt fenomen när räddningsstationer på landsbygden är underbemannade eller riskerar att läggas ned.

Summering
Landsbygden

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.