Annons:
Psykofarmaka

Per Sternbeck: Psykofarmaka fungerar inte för alla

Publicerad: 11 januari, 2017

Användningen av psykofarmaka ökar i Sverige år för år. Trots det ökar den psykiska ohälsan. Medicinerna verkar inte lösa problemet utan tycks i själva verket vara en del av problemet. Svensk psykiatrisk vård fortsätter oreflekterat i samma medicinska hjulspår man varit inne på i två decennier nu. Det är dags att tänka om.

Svar till Malin Rutberg

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Psykofarmaka". Till huvudinlägget

Malin Rutberg skriver hur hjälpt hon har blivit av psykofarmaka. Vilken tur för henne att hon svarar så bra på den behandling svensk psykiatri erbjuder idag. Andra har inte lika stor tur. Man upplever efter en tids användning av psykofarmaka, precis det Malin inte vill höra – att man blir avstängd från sina känslor.  Och det är inte så konstigt att man känner så. För det är ju själva funktionen för antipsykotiska mediciner och för bensodiazepiner. Medicinerna verkar centralt och ska dämpa de värsta ångesttopparna så att den som tar dem, ska klara sig igenom det värsta.

Problem uppstår, för väldigt många människor, när man börjar äta psykofarmaka under lång tid. Man utvecklar biverkningar och man utvecklar beroende. Och symtomen på dessa biverkningar och på beroendet är mycket likt annan psykisk ohälsa. Det  gör att när man går till doktorn med dessa nya besvär, så blir det ytterligare förskrivning av ny psykofarmaka med samma problembild gällande biverkningar, och så rullar det på.

Annons:

Och så har det rullat på under många år. Statistik från Socialstyrelsen visar att  2 376 000 recept på psykofarmaka skrevs ut 2015. Många, men inte alla, använder två preparat. Det betyder att åtminstone 1.200 000 enskilda svenskar äter psykofarmaka varje dag. Psykofarmaka med sina kända och dokumenterade biverkningar. Det är inte särskilt underligt att läkemedelsberoende är det näst största beroendeproblemet i Sverige i dag efter alkohol.

Mer underligt är, varför det inte bedrivs nån forskning på området läkemedelsberoende, eller varför man inte erbjuds ett behandlingsalternativ utan läkemedel i svensk sjukvård när man mår dåligt psykiskt?

I Tyskland arbetar man på ett helt annat sätt än i Sverige med samtalsbehandlingar. De tar tid och är dyra initialt men de har få biverkningar och ofta livslång effekt. Detta eftersom samtalsbehandlingar, när de fungerar, låter människor lösa sina problem istället för att som medicinerna, trycka undan dem.

I Norge sjösätts just nu en reform som innebär att man som patient ska ha rätt till läkemedelsfri psykiatrisk vård eftersom så många patienter efterfrågat detta.
I Sverige fortsätter man på den inslagna medicinska vägen som funkar för Malin men inte för alla, kanske inte ens för majoriteten.  För om psykofarmaka verkligen botade psykisk ohälsa, varför ökar den då år för år? Varför ökar konsumtionen av psykofarmaka år efter år?

Lösningen på det stora problemet med psykisk ohälsa ligger inte i en ökad användning av psykofarmaka. Den ligger i ett brett och varierat vårdutbud, både med och utan mediciner, och ett samhälle som på allvar tar itu med stress och prestationshets.

Om skribenten
author
Per Sternbeck Jag har arbetat med frågor om psykisk ohälsa och läkemedelsberoende i föreningsform i 13 år. Jag har genom åren pratat med hundratals personer som tyvärr inte har samma positiva erfarenheter som Malin av psykofarmaka och som heller inte fått hjälp med sina läkemedelsproblem av svensk sjukvård.
Summering
Psykofarmaka

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.