Annons:
Narkotikapolitik

Niklas Lindroth: Resursbristen löses inte med avkriminalisering

Publicerad: 2016-12-21

Resursbristen inom polisen går inte att åtgärda med avkriminalisering av narkotikabrott för eget bruk. Genom ett räkneexempel inser man att den totala resursen som läggs på narkotikabrott sannolikt inte är så stor som hävdas.

Svar till Liam Murray

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Narkotikapolitik". Till huvudinlägget

12140 personer har röstat
Håller med Liam Murray

Det finns tyvärr en vida spridd föreställning och i legaliseringskretsar ofta upprepat antagande om att svensk polis lägger ned oerhörda resurser på att bekämpa narkotikabrott genom eget bruk. Jag delar inte den uppfattningen.

Vi kan ta mitt lokalpolisområde som exempel. I år (2016-01-01 till 2016-12-20) har vi i vårt område som består av de fyra kommunerna Lerum, Alingsås, Herrljunga & Vårgårda tagit sexhundratrettiofyra (634) ringa narkotikabrott för eget bruk. Allt enligt vårt anmälningssystem RAR genom att söka på datum och brottskoden 5011. Koden skrivs in av polismAn i samband med avrapportering av brottet.

Vi antar att ett ringa narkotikabrott tar cirka en timme att avrapportera & utreda för polisen (inte rättsväsendet) inklusive provtagning. Detta är givetvis en skattning då det finns tillfällen då det går fortare än så, men även tillfällen när det kan ta längre tid. Det senare framför allt om det är unga personer där föräldrar och socialtjänst ska medverka vid förhöret eller om det av olika orsaker inte går att genomföra provtagningen som tänkt. Ringa narkotikabrott är till sin natur lätta och snabba att utreda och utredningen ofta klar redan när personen lämnar polisstationen. I princip är det en kort anmälan i RAR, ett kort förhör med dokumentation av inställning till brottet samt lite frågor kring inkomster och eventuell medicinering som sedan registreras i DurTvå (vårt utrednings- och tvångsmedelssystem). Därefter dokumenteras tvångsåtgärden och en analysbegäran görs, samtliga med ett par musklick och några knapptryck i tidigare nämnda datorprogram. Det enda polisen gör med utredningen efter det att informationen har skrivits in är att invänta ett analysbesked före den misstänkte slutdelges. Det senare görs genom en så kallad “förkallelse” vilket innebär att personen ska kontakta polisen innan ett visst datum för att ta del av analysbeskedet annars anses man vara slutdelgiven utredningen. När datumet passerat eller den misstänkte hört av sig så skickas ärendet över till åklagare – med lite vana och erfarenhet är ringa narkotikabrott faktiskt ett av de snabbare brotten vi hanterar.

Annons:

Om vi fortsätter vårt exempel så kan vi med ovan skattning anta att det tar 634 timmar om året i vårt lokalpolisområde att hantera ringa narkotikabrott för polisen. Därtill måste vi alltid vara två poliser som hanterar personen av hänsyn till vår säkerhet så vi får multiplicera 634 med 2. Då får vi 1268 timmar om året i lokalpolisområdet. För att vara på den säkra sidan lägger vi på 600 timmar för de fall som tar längre tid. Då har vi totalt 1868 timmar om året för att hantera alla ringa narkotikabrott. Enligt ekonomistyrningsverket (ESV) är en årsarbetskraft 1920 timmar. Låter det lite? Vi dubblar tiden för ringa narkotikabrott till 3736 timmar för diskussionens skull. Då har vi , förutsatt att siffrorna stämmer, nästan två årsarbetskrafter i lokalpolisområdet som arbetar med ringa narkotikabrott. Hur många anställda är vi i lokalpolisområdet? En bra bit över 100 personer. Nu arbetar inte alla heltid, en del är sjukskrivna och alla är inte poliser  – men trots detta och trots att vi sannolikt räknat rejält högt för hur mycket tid vi lägger så utgör inte de ringa narkotikabrotten vare sig en så stor eller betungande del av vår arbetsbörda som en del vill göra gällande.

Avslutningsvis: Man får givetvis argumentera för avkriminalisering (eller mot) om man vill, men att hävda att man frigör stora mängder polisiära resurser stämmer inte. Därtill vet man inte vilka sekundäreffekter en sådan politisk åtgärd skulle få för polisens övriga arbetsbelastning med ett eventuellt ökat antal påverkade människor i vårt samhälle, inte minst i trafiken. Slutsumman kanske blir en ökad snarare än en minskad arbetsbelastning?

Om skribenten
author
Niklas Lindroth Arbetar som narkotikasamordnare, Polisen Alingsås.
Summering
Narkotikapolitik

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.