Annons:
Jämställdhet

Johan Wikström: Jag är en vit kränkt man

Publicerad: 19 januari, 2016

Att bli pappa till två tjejer har fått mig att ifrågasätta många av mina egna föreställningar om vad som är manligt eller kvinnligt, och inse att vi i många avseenden fortfarande lever i ett högst ojämställt samhälle. Men lusten att verka för jämställdhet blir lite mindre varje gång någon kategoriskt stämplar mig som en potentiell våldsverkare.

14999 personer har röstat
Håller med Johan Wikström
12
Personer har svarat på artikeln

Jag är en vit kränkt man. Och nu ska jag berätta varför.

Men låt mig börja med att presentera mig. Jag heter Johan och är 35 år gammal. Jag är heterosexuell, född i Sverige av två (i sin tur inrikesfödda) svenska föräldrar, och jag har – trots att jag är konfirmerad i svenska kyrkan – en huvudsakligen sekulär livsåskådning. Jag är i alla avseenden alldeles särdeles normal, och löper näst intill aldrig risk att utsättas för någon form av diskriminering eller förtryck. Jag är väl medveten om detta unika privilegium, och jag är den första att erkänna den grymma orättvisan i att långt ifrån alla haft samma oförtjänta tur som jag.

Jag har aldrig våldtagit en kvinna. Eller begått någon annan form av sexuellt övergepp. Jag har aldrig slagit någon eller kallat någon för fitta eller hora, och jag har vad jag kan erinra mig aldrig på något sätt tafsat på en tjej mot hennes vilja. Om jag tänker efter noga har jag nog aldrig ens tagit någon i handen, utan att först försäkra mig om att viljan att hålla hand har varit helt och hållet ömsesidig.

Annons:

Jag har två döttrar som är fem år respektive åtta månader. Och som jag älskar över allt annat. Att bli pappa till två tjejer har fått mig att ifrågasätta många av mina egna fördomar och föreställningar om vad som är manligt eller kvinnnligt, och inse att vi i många avseenden fortfarade lever i ett högst ojämställt samhälle. Jag gör varje dag allt jag kan och lite till för att mina döttrar ska få chans att finnas till och växa upp och leva sitt liv precis såsom de själva vill utan att behöva bli begränsade, diskriminerade eller – gud förbjude – utsatta för våld bara för att de är kvinnor.

När någon som inte känner mig säger att jag personligen ska ta ansvar för sexuella övergrepp, och antyder att jag faktiskt borde känna mig lite medskyldig, därför att 98 % av alla våldtäkter utförs av män (och jag är ju man), då blir jag lite sned och känner mig – ja, håll i hatten nu säger jag det – delvis kränkt. Ungefär på samma sätt som jag är säker på att jag skulle känna mig kränkt om jag var muslim och någon försökte tvinga mig att ta ansvar för terorrdåd, bara för att 100 % av alla IS-terrorister är muslimer. Eller om jag var jude och någon antydde att jag hade något slags personligt ansvar för Israels våld mot Palestina, bara för att 75 % av Israels befolkning är judisk. När jag märker att jag måste bevisa och bedyra min oskuld, innan jag anses ha rätt att överhuvudtaget uttrycka en åsikt i frågan om våld mot kvinnor, bara för att jag är man, då blir jag frustrerad och förbannad.

Jag kommer fortsätta att utmana mina egna beteenden och tankebanor, och verka för att andra ska göra detsamma, för att mina döttrar (och vem vet, kanske min framtida son) ska få möjlighet att växa upp i ett så jämställd samhälle som möjligt. Men – och nu kommer min poäng – min vilja och lust och benägenhet att göra så blir lite mindre varje gång någon kategoriskt stämplar mig som en, på grund av mitt biologiska kön, potentiell våldsverkare.

Om skribenten
author
Johan Wikström Kommunikatör och frilansande skribent.

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Att bli pappa till två tjejer har fått mig att ifrågasätta många av mina egna föreställningar om vad som är manligt eller kvinnligt, och inse att vi i många avseenden fortfarande lever i ett högst ojämställt samhälle. Men lusten att verka för jämställdhet blir lite mindre varje gång någon kategoriskt stämplar mig som en potentiell våldsverkare.

Summering
Jämställdhet

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.