Annons:
Pedagogik

Thomas Eliasson: Att inte lära sig stava påverkar barnen negativt resten av livet

Publicerad: 2016-06-10

Att inte bry sig om stavning hos små barn är en katastrofal pedagogik som leder till att man missar dyslektiker och barn som behöver extra hjälp, och minskar läsintresset hos alla barn

Svar till Ingrid Alriksson

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Pedagogik". Till huvudinlägget

6795 personer har röstat
Håller med Ingrid Alriksson

Jag kan av egen erfarenhet bekräfta Ingrid Alrikssons beskrivning av den svenska skolan. Jag har fem barn. De har gått i olika skolor, ingen lärare har tränat stavning med dem. Resultatet av detta blev oväntat för vår familj. Jag är aktiv hemma med mina barn och testade stavningskunnigheten hos mitt första barn. Stavningen var förskräcklig, i andra klass skrev hon ”inn ok utt”. Jag talade med läraren, som var äldre och som säkert lärt många barn stava i årtionden. Men hon förklarade att det viktiga nuförtiden var ”flödet”. Stavningen skulle komma så småningom.

Problemen fortsatte i klass tre. Jag övade stavning hemma, känslan var att skolan hade tappat bort mitt barn. Det gick dåligt, men läraren tyckte inte stavningen var ett problem. ”Med Word på datorn kan hon lära sig stava själv.”

Efter klass fyra fanns problemet kvar. Då lät jag göra en dyslexitest, mot lärarens vilja. Och mycket riktigt. Höga poäng på alla tester utom stavning där hon låg i absoluta botten, en så tydlig dyslexi-diagnos man någonsin kan få. Efter diagnosen fick hon hjälp i skolan. Samma skola som inte ens klarat att spåra upp en dyslektiker.

Annons:

Detta hände för 10 år sedan, på den allra finaste skolan i Malmö. Om man inte tränar och testar stavning missar man alla som har dyslexi. Även barn som hade kunnat lära sig skriva bättre försummas. De får aldrig den extrahjälp i lågstadiet de behöver. Klass fem är för sent.

Följderna är sannolikt ännu större och påverkar alla barn. Vad händer om man ända från första klass drillar barn i att ordens stavning saknar betydelse? Mina äldsta barn har höga betyg i gymnasiet men en dålig ordkunskap. De klarar  bara hälften av orden på ett högskoleprov, men alla matematiska frågor går bra. Att satsa på “flödet” istället för rättstavning har fått det resultat man kunde gissa: ord är inte viktiga för mina barn. Jag läser ständigt nya artiklar i tidningarna om hur svårt dagens barn har att läsa, till exempel måste högskoleprovet ständigt förenklas. Så mycket för ”flödet”. En skola som inte visar aktning för stavning lär barn att det inte är viktigt att läsa.

Tidigare var det skolans uppgift att lära barn att skriva, läsa och räkna. Detta ansågs förlegat på 1990-talet och ersattes med annan pedagogik. Men då tog man även bort syftet med skolan. Att redan som sexåring lära sig att stavning inte är viktigt påverkar barnen negativt resten av livet. Det handikappet är resultatet av våra skolpedagogers experimentskola.

Huvudinlägg:
Ingrid Alriksson: Hur ska elever lära sig stava om ingen rättar felen?

Repliker:
Ingalill Nordlander: Hur blev det så?
Carl Persson: Felaktig stavning märks framför allt hos yngre

Om skribenten
author
Thomas Eliasson Datakonsult och fembarnspappa som bor i kulturmärkt hus i Lund.
Summering
Pedagogik

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.