Annons:
Tiden på förskolan

Madeleine Lidman: Forskning om förskolans effekt på barn saknas

Publicerad: 1 februari, 2016

Det saknas information i förskoledebatten om att forskning saknas under de senaste 30 åren om vilken effekt förskolan i Sverige har på barn. Samtidigt vet vi enligt forskning om anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi vad små barn behöver. En checklista visar snabbt att förskolan många gånger inte klarar av att leverera det, vilket kan ge många negativa sidoeffekter. Om vi vill få mer välmående barn så behöver vi en ny modern familjepolitik utgår från barnet men som också tar hänsyn till att barn är olika.

Svar till Bjuvgård & Sederholm

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Tiden på förskolan". Till huvudinlägget

6631 personer har röstat
Håller med Bjuvgård & Sederholm

En mycket viktig aspekt som hela tiden utelämnas i förskoledebatten är att det under de senaste 30 åren saknats forskning i Sverige om vilken effekt förskolan har på barn.

Trots att det saknas forskning om förskolans effekt, så får föräldrar regelbundet information som till exempel säger saker som ”förskolebarn blir duktigare i skolan”. Problemet är bara att det inte stämmer med de resultat vi ser. Vid varje mätning av svenska elevers kunskaper i OECD Pisa – så sjunker kunskapsnivån. Även sedan man justerat för invandrarbakgrund och socioekonomiska faktorer. Om nu förskolan skulle vara en garant för att barn blir duktiga i skolan så borde det ju synas i Pisa-mätningarna. Och att hänvisa till utländska studier som vissa forskare ofta gör fungerar inte eftersom de inte säger något om svenska förhållanden och därför saknar relevans.

Andra saker som ofta serveras som en sanning till föräldrar är att förskolebarn blir socialt välfungerande per automatik när de går i förskolan. Då ska man vara medveten om att under det senaste decenniet så har vi sett en explosion i inköp av skolbaserade program till förskolor och skolor. Program som SET, social och emotionell träning. Om nu miljön i förskolan anses göra barn socialt välfungerande – varför måste de då ”programmeras om” och varför är det kaos i så många skolor. Något brister uppenbarligen.

Annons:

Enligt den forskning som finns inom anknytningsteori, neurobiologi och utvecklingspsykologi så vet vi vad små barn behöver för att utvecklas optimalt: God anknytning, närhet, kärlek, god omvårdnad och socialt samspel med en vuxen. Sedan är det bara att ta sig en funderare över om den förskola vi ser i dag med stora barngrupper och få personal, kan klara av att leverera vad små barn behöver.

I boken ”Förskolan för de allra minsta. På gott och ont” konstaterar författarna att: ”Situationen för barnen i förskolan är mycket bekymmersam. Barn socialiseras i samspel med en vuxen och det är mellan ett – tvåårsåldern som empati, inlevelseförmåga, allt det som sitter i frontalloberna, utvecklas. I en stor barngrupp där det inte finns vuxna som hinner eller har möjlighet att samspela med barnet, så får det negativa konsekvenser för barnets utveckling”. Och negativa konsekvenser är ju just vad vi ser i dag när barnen uppvisar allt sämre kunskaper i skolan och har alltmer problem med det sociala samspelet.

Maxtaxa, allmän förskola, förskola till föräldralediga, mer förskola men inte mer pengar – har skapat omöjliga arbetsvillkor för personalen. Tipset är därför att ta ett helhetsgrepp och ta fram en ny och modern familjepolitik med ett barnperspektiv. Förskolan är en pusselbit i familjepolitiken men den kan inte vara den enda. Barn är olika – familjer är olika. Därför behöver föräldrar många olika alternativ att välja mellan: Förskola, familjedaghem, flerfamiljssystem och även någon form av subvention till de som vill ha sin omsorg i hemmet. Endast så kan vi vända trenden och få mer välmående barn.

Om skribenten
author
Madeleine Lidman Jag är grundare och initiativtagare till Hemmaföräldrars nätverk, HFN, som arbetar med att stötta och inspirera föräldrar att våga välja tid för barn och balans mellan familj och arbete. Under de senaste 15 åren har jag även opinionsbildat för att vi ska få en bättre familjepolitik samt arbetat för att förskolebarn ska ha ett skydd i en arbetsmiljölag och en Lex Sarah-lag
Summering
Tiden på förskolan

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.