Annons:
Kommunala bad

Per BM Landin: Företag ska inte kunna köpa sig banor i bassängen

Publicerad: 2017-05-19

Företag ska inte kunna köpa sig simbanor i våra kommunala badhus. Simskola, livräddningsträning och elitsimmare måste givetvis få utrymme – men banker och fastighetsföretag ska inte kunna ta plats från allmänheten.

2426 personer har röstat
Håller med Per BM Landin
1
Person har svarat på artikeln

Forsgrénska badet och GIH-badet i Stockholm är stängda för renovering. Liljeholmsbadet är också stängt, troligen för gott. Det innebär ett ökat tryck på övriga bad, som tillsammans med en allmän uppgång i besöksstatistiken gör att det blir trångt i bassängerna.

På Eriksdalsbadet, dit jag går några gånger i veckan, är banorna numrerade och avgränsas med simlinor av plast. Oftast får flera personer samsas om samma bana. På senare tid har det hänt allt oftare att jag och andra blivit bortkörda från banan vi simmar på. Privata företag hyr helt enkelt ett par banor någon gång i veckan, under en timme eller två. Deras anställda kan köra ett träningspass under ett par förmiddagstimmar en vanlig vardag utan att behöva trängas med andra simmare.

Från klockan nio på morgonen och fram till lunch är många banor också ockuperade av skolklasser. Tidigare under morgnarna är banor upptagna av simklubbarna för deras träning. På eftermiddagar och kvällar tas banor i anspråk av klubbarna igen.

Annons:

Trots att jag är pensionär och kan undvika tider med störst belastning känns det inte helt okej att jag ändå är tvungen att lämna plats för ett företag som betalat för att få eget utrymme i bassängen. Jag betalar också för min motion, inträdet till badet är inte gratis.

Simskola, livräddningsträning och träning för elitsimmare måste naturligtvis få ta plats. Men att banker, fastighetsföretag och elektronikjättar kan köpa plats och köra bort vanliga motionärer från vissa banor och hänvisa till andra, redan välfyllda banor, är märkligt. Det rör sig ändå om ett skattefinansierat, kommunalt bad som vi alla betalar för och ska ha tillgång till. Jag missunnar verkligen inte de här företagens personal möjligheten att motionera på arbetstid, men jag tycker att det i så fall ska ske på samma villkor som för övriga motionärer.

Det här administreras tydligen helt inofficiellt eftersom det inte finns någon punkt på Stockholms stads hemsida som upplyser om, eller ens antyder, att den här verksamheten förekommer. Enligt uppgift ska det vara ganska dyrt att hyra en del av en bassäng. Då uppstår naturligtvis frågor. Vad kostar det och på vilket konto hamnar pengarna? Är det idrottsförvaltningen som tar hand om intäkterna eller är det Eriksdalsbadet som själva förfogar över dem? Finns det någon gräns för hur många företag man kan tänka sig att hyra ut banor till? Vem sätter i så fall den gränsen? Hur utbredd är den här företeelsen och räknar man med att den kommer att öka?

Det måste uppstå en del gränsdragningsproblem. Om jag har råd att betala, kan jag hyra en bana åt mig själv ett par gånger i veckan då? Om det bara är möjligt för företag, hur litet kan det vara?

Jag är inte bekväm med att våra gemensamma anläggningar säljs ut till företag på det här sättet. När det dessutom verkar ske utan klara regler eller en officiell policy finns det starka skäl att fråga sig vem som har ansvaret och om verksamheten är känd och sanktionerad av politikerna i idrottsnämnden.

Om skribenten
author
Per BM Landin Pensionerad tjänsteman i Stockholms stad.

Vad tycker du?

Här sammanfattar skribenten sin huvudsakliga ståndpunkt där du som läsare kan rösta på om du håller med eller inte. Du kan när som helst ändra ditt svar.

Företag ska inte kunna köpa sig simbanor i våra kommunala badhus. Simskola, livräddningsträning och elitsimmare måste givetvis få utrymme – men banker och fastighetsföretag ska inte kunna ta plats från allmänheten.

Summering
Kommunala bad

Debatten är nu avslutad

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.