Annons:
Betygssystemet

Martin Johnsson: Betygsdebatten bygger ofta på missuppfattningar

Publicerad: 2015-12-14

Skolans betygssystem är inte ondskefullt. Mycket av kritiken mot det nuvarande betygssystemet bygger på missuppfattningar, Pressen på elever handlar i allt större utsträckning av föräldrar som har orimliga förväntningar på sina barn

Svar till Jonathan Newton

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Betygssystemet". Till huvudinlägget

Även om det finns en del bekymmer med dagens betygssystem och betygsskala så fokuserar ofta debatten på fel saker. Betygen har en ganska marginell effekt på elevers inlärning men ses tyvärr ofta av förespråkare såväl som motståndare som en universallösning respektive orsaken till alla skolans problem. Ibland spårar dock debatten ur fullständigt; dagens betygssystem är så klart varken ondskefullt eller riskerar att mala sönder en hel generation av ungdomar.

Men låt oss ta det från början. Ambitionen med kursplanernas syftesskrivningar och kunskapskrav är att skapa en mer enhetlig undervisning och bedömning i skolan. Undervisningen ska planeras på ett sätt som ger eleverna möjligheter att träna på samma förmågor genom alla år. Fokus ligger på att utveckla förmågor och färdigheter snarare än att rabbla fakta. Detta är inom lärarkåren tämligen okontroversiellt, men ofta ganska svårt för föräldrar att förstå.  I samhällskunskap, som Jonathan Newton tar som exempel, ska man bland annat genom alla år utveckla sin förmåga ”analysera samhällsstrukturer med hjälp av modeller och begrepp”. Dessa skrivelser är skrivna för lärarprofessionen och svåra för en lekman att förstå om man inte samtidigt läser skolverkets kommentarmaterial, bedömninsgstöd och elevexempel på olika betygsnivåer som finns. Gör man inte det kan man lätt dra den felaktiga slutsatsen att samma krav ställs på en elev i åttonde klass som en universitetsstudent.

Annons:

Ett par exempel: I årskurs 4 kan man t.ex arbeta med begreppet ”jämställdhet”, samhällsstrukturen som man analyserar kan vara ”arbetslivet” och en frågeställning kan vara varför lärarna på lågstadiet oftast är kvinnor och på gymnasiet män.

I årskurs 8 kan ett begrepp som eleven ska använda för att analysera en samhällsstruktur vara ”demokrati”, och samhällsstrukturen vara ”massmedier”. En frågeställning som eleverna kan jobba med är vilket samband det finns mellan pressfrihet och demokrati. Att kunna beskriva komplexa samband är en vanlig skrivelse i kunskapskraven för betyget A. Ett komplext samband innebär att se samband i flera led. För en åttondeklass kan det vara att man kan förklara på vilket sätt det kan vara problematiskt för ett nytt politiskt parti att komma in i landets parlament om staten har monopol på TV-sändningarna. En dylik uppgift är utmanande men inte omöjlig och kan lösas på olika nivåer; även om alla inte klarar av att dra de komplexa slutsatserna.

En viktig fråga att fundera över är vem som sätter pressen på elever att få högsta betyg i alla ämnen? Lärarna ska visa vägen till de höga betygen, men pressen att alltid prestera på topp kommer vanligtvis från föräldrar som har orimliga förväntningar på sina barn.  Betyg har använts som återkoppling på elevers prestationer i Sverige i över hundra år.  Det är knappast så att ungdomar riskerar att malas sönder på grund av den nuvarande betygsskalan.

Om skribenten
author
Martin Johnsson Jag är förstelärare med inriktning mot bedömning och IKT. Jag arbetar på en högstadieskola i Göteborgs stad centrum och undervisar i SO och spanska.
Summering
Betygssystemet

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.