Annons:
Betygssystemet

Johan Segerfeldt: Betyg kommer aldrig att vara rättvisa

Publicerad: 2015-12-11

Visst, betyg är orättvisa och kan leda fel, men skyll inte på betygen för att ditt barn tappar studiemotivationen. Hjälp istället barnet att nå sina mål eller med att sätta upp rimliga mål.

Svar till Jonathan Newton

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Betygssystemet". Till huvudinlägget

Jag har jobbat som lärare på gymnasiet i sju år och som skolledare i sex år och har följaktigen konfronterats med den senaste tidens iver att reformera skolan. Om skolpolitiker och reformer har jag en hel del att säga, men här ska jag begränsa mig till just betygens roll.

Först vill jag fastställa en sak. Betyg är inte rättvisa och kommer aldrig vara rättvisa, det är en omöjlighet. Jag är i dag 43 år, men kan fortfarande berätta om felaktiga betyg jag fått och det kan de flesta jag känner, till och med mina föräldrar som i dag är pensionärer. Betygen var inte rättvisa när vi hade en relativ betygsskala och de målrelaterade betygen har gjort orättvisorna ännu tydligare.

Tanken med målrelaterade betyg är att du ska få ditt betyg utifrån dina kunskaper, inte utifrån vad du har presterat i förhållande till andra och det känns ju vettigt. Problemet med målrelaterade betyg är emellertid att de måste tolkas, vad innebär till exempel ”välutvecklade och nyanserade resonemang”? När sedan tusentals olika lärare tolkar kriterierna kommer de så klart till olika slutsatser.

Annons:

Betyg kan vara bra som en sporre eller en varningssignal, men i dag används de i första hand som ett instrument för utslagning. Om du inte är godkänd i till exempel svenska blir du inte behörig till gymnasiet, har du inte tillräckligt bra betyg från gymnasiet kommer du inte in på den utbildning du drömmer om. När betygen används på detta sätt blir de ju också extremt viktiga. När betygen samtidigt är orättvisa har vi byggt in en ganska extrem rättsosäkerhet i unga människors liv.

Däremot är det inget nytt att vi har ett målrelaterat betygssystem, så har det varit sedan 1994. Tvärtom har kunskapskraven blivit tydligare och mer genomarbetade i de läroplanerna, vilket faktiskt har bidragit till en minskad rättsosäkerhet för eleverna. Det nya betygsystemet är också mer rättvist i och med att det finns fler betygssteg. Tidigare var skillnaden mellan t ex ett svagt G och ett starkt G väldigt stor.

Självklart har Johan Newton viktiga poänger i det han skriver, det är till exempel inte vettigt att nivån i betygssystemet generellt ska sättas efter det enskilda området man inte behärskar till fullo, även om det är en sanning med modifikation. Det är inte heller rimligt att man på högstadienivå förväntas producera ny kunskap. Hela föreställningen om att elever ska ”forska” på grundskolenivå är nästan löjeväckande och det leder till att elever inte har de viktiga verktygen med sig till högre stadier för att där kunna använda sina verktyg. Högstadiet bör inrikta sig på att skapa grundförutsättningarna för ett vidare lärande.

Jag ger Newton rätt i att kunskapskraven är orimligt ställda, men resonemanget om att elever blir mindre studiemotiverade för att de inte kan nå de högsta betygen är lite konstigt. Om vi går tillbaka till betygssystemet innan 1962 var det ju extremt svårt att få A, utan att det ledde till att elever gav upp av den anledningen. Själva poängen med en ny betygskala var ju också att komma ifrån betygsinflationen där var och varannan elev fick MVG för ganska mediokra prestationer. Om man då är förälder till ett barn som har svårt att nå ett A kanske det inte är rätt väg att gå att klaga på betygssystemet i sig, utan att antingen hjälpa barnet med studierna eller att hjälpa barnet att sätta upp realistiska målbilder.

Om skribenten
author
Johan Segerfeldt Jag jobbar som skolledare sedan 2009 och är gymnasielärare i grunden. Jag brinner för skolutveckling och blir stolt och glad när eleverna lyckas
Summering
Betygssystemet

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.