Annons:
Betygssystemet

Elias Elmquist: Att få tänka själv är bra

Publicerad: 2015-12-18

Att Sverige presterar dåligt i internationella mätningar beror inte på en sämre skola. Det beror på att vi har tagit oss an den svåra utmaningen att lära ut mera än faktakunskaper. Det nya systemet får kritik för att det skulle vara för svårt. I min mening handlar det snarare på en modernare syn på kunskap.

Svar till Jonathan Newton

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Betygssystemet". Till huvudinlägget

Jag har under ett år bott och studerat i Frankrike. Där är synen på skolan och undervisning en helt annan. Alla betyg sätts av ett jättestort prov i slutet av året och all undervisning syftar endast på att komma ihåg så mycket som möjligt vid det provtillfället. Det som inte riskerar att komma i ”Le BAC” finns det inget intresse för. Eleverna studerar enorm mycket.  Ju närmare man kommer slutprovet ju mera krymper fritiden. Under de sista åren är det i stort sett omöjligt att till exempel träna fotboll. Tiden finns helt enkelt inte, i alla fall om man vill lyckas bra med sina studier. Den psykiska pressen är enorm. Jag minns att många av mina vänner grät både före och efter prov. Självmord har förekommit efter dåliga slutresultat. Men Frankrike lyckas bättre än oss i PISA, varför? Mitt svar är helt enkelt. De är beredda att offra mycket mera för skolan och skolan fokuserar på att ge bra betyg inte användbar kunskap.

Skolans mål är att ge eleverna den kunskap och de verktyg som de behöver i livet. Vilken kunskap som det handlar om har förändrats snabbt i och med datorernas frammarsch. Många simplare och mera mekaniska arbetsuppgifter sköts numera mycket mera effektivt av maskiner. Det finns dock många uppgifter som maskiner inte klarar av. Nämligen de uppgifter som kräver att vi tänker själva, att vi är kreativa. Det gör att vi måste anpassa vår undervisning där efter. Kreativitet är som bekant mycket svårt att mäta. Därför bör vi vara försiktiga med betyg för att inte göra oss själva en stor otjänst. Risken finns att för mycket fokus på att lära ut mycket information väldigt fort gör att kunskaperna blir oanvändbara. Här ligger den svenska skolan i framkant. I Sverige är elevens intresse och egna nyfikenhet själva grundstenen i lärandet.

Annons:

Johan Newton närmast hävdar att ingen som inte är färdigutvecklad kan intressera sig för annat än tjejer, festande och ”tonårsaktiviteter”. Vore det så skulle skolan för evigt vara dömd att vara en väldigt tråkig plats. Han väljer att ta konsumtionsvanor som exempel. Jag misstänker att det finns mer än en familj där ute där det är barnen som driver igenom köttfria dagar och samlar in pengar till delfinernas överlevnad. Är inte det lysande fall då barnen själva intresserat sig för och resonerat kring hållbar ekologisk och ekonomisk utveckling?

Det finns själklart fall då kreativiteten får ta ett steg tillbaka. Vi kan inte varje dag komma på nya namn till Hallands floder, ej heller hitta på vår egna tyska grammatik. Men denna typ av faktakunskaper vägs fortfarande in tungt i betygen. För att uppnå C-nivå i nästan alla ämnen krävs att eleven redovisar ”utförligt”. Alltså krävs det fortfarande att eleven lär sig ämnet innan hen drar egna slutsatser.

Prov är inte enda gången då elever konfronteras med uppgiften att tänka själv. De flesta läroböcker har delar då eleverna får resonera kring frågor av typen, ”vad skulle hända ifall…”. Här ryms många olika typer av svar. Kör man fast finns lärarna där med dragkrok och startkablar. Som motsats till det svenska systemet kan USA:s nämnas. Där är många provfrågor kryssfrågor ända upp i gymnasiet. I PISA rapporten från 2012 kommenteras särskilt mattefärdigheterna i USA. Där står:

”Students in the United States have particular strengths in cognitively less-demanding mathematical skills and abilities, such as extracting single values from diagrams or handling well-structured formulae. They have particular weaknesses in items with higher cognitive demands, such as taking real-world situations, translating them into mathematical terms, and interpreting mathematical aspects in real-world problems.”*

Alltså, visst lär de sig matte, men att faktiskt använda matematiken är svårare. Till och med i ett ämne så stringent som matematik är att tänka själv en väldigt viktig del. Utan en bakomliggande förståelse för de räkneoperationer man lär sig är det väldigt svårt att använda dem i verkligheten. Den som inte kan använda matematiken utanför räkneexempel har ingen nytta av den i yrkeslivet. Bara faktafrågor gör eget tänkande helt överflödigt och således snarast bestraffas den kreativa eleven. Att de nya svenska kriterierna väger in eget tänkande är ett steg i rätt riktning.

Det är bra att betygskriterierna låter elever dra egna slutsatser. Genom att det i betygskriterierna ställs krav på att dra slutsatser får det också en viktig plats i utbildningen. En bra förståelse av ett ämne är mycket mera än att kunna rabbla tabeller. Därför är en bra undervisning är inte byggd kring att all sådan förståelse ska ske ”på fritiden”.

*Källa:
Pisa results – 2012
Country-specific overviews: United States
http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/PISA-2012-results-US.pdf

Om skribenten
author
Elias Elmquist Volontärarbetar i skrivande stund som lärare i Nepal. Tidigare också vikarierat en del i Sverige och fått stor respekt för vad "riktiga" lärare kan. Har gått i fransk skola som utbytesstudent. Därefter också träffat hundratalet utbytesstudenter från världens alla hörn.
Summering
Betygssystemet

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.