Annons:
Betygssystemet

peter eckerström: Antagningsprov till högskola och universitet istället för betyg

Publicerad: 2015-12-14

Betygen är orättvisa och skapar en fullständigt onödig stress i hela skolsystemet. De ger mycket lite användbar vägledning kring vad en viss elev kan och behöver träna/utveckla. Antagningsprov till högskola och universitet sker med vuxna människor och kan göras om ifall man inte lyckas.

Svar till Jonathan Newton

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Betygssystemet". Till huvudinlägget

Jag har just läst igenom artiklarna kring olika problem och eventuella möjligheter med nuvarande och tidigare betygssystem. De flesta är nog överens om att betyg aldrig kan bli rättvisa. För att närma sig någon slags rättvisa krävs antagligen att betygen grundas enbart på nationella prov som rättas av en oberoende grupp.

Det tycks mig som om experter och debattörer slår knut på sig själva för att försöka hitta ett optimalt betygssystem.

Min enkla fråga är varför vi inte kan göra så som skett sedan urminnes tider till våra konsthögskolor och ha antagningsprov till olika program/linjer på högskola och universitet?

Varför inte låta de som är ”experter” på sitt område bestämma vilka förkunskaper och egenskaper som ska krävas för att kunna läsa just deras utbildning. Kemister, lärare, läkare, psykologer, statsvetare och så vidare. Låt dem utforma de tester och intervjuer som de tycker är relevanta.

Naturligtvis finns risk för nepotism. Men hur många av oss har inte en tydlig känsla av att betygen i skolan påverkas av vad lärarna tycker om eleven? Varför hör jag inga klagomål från antagningarna till Musikhögskolan, Konsthögskolan, Teaterhögskolan osv osv?

Annons:

Är det inte absurt att en blivande psykolog ska behöva ha högsta betyg i geografi, idrott, matematik, kemi… Varför krävs inte det för blivande gitarrister, sångare, skådespelare, konstnärer?

Politiker och andra som förespråkar betyg brukar ofta hävda att betygen är ett sätt att (gärna tidigt) kommunicera med elever och föräldrar hur det går i ämnet. Men sanningen är ju att knappast ens en lärare i ämnet kan veta särskilt mycket om vad ett barn med ett exempelvis ett C i Svenska kan eller inte kan. Än mindre 99% av alla föräldrar.

En skola utan betyg har ju inte ett dyft att göra med en skola utan uppföljning, diagnoser och utvärderingar.

Vilka är motargumenten? Jag är uppriktigt nyfiken.

Att det är komplicerat organisatoriskt? I så fall undrar jag om någon gjort ett överslag över de miljontals arbetstimmar som förbrukades bara vid senaste förändringen av betygssystemet i form av utredningar. förarbeten och sedan implementeringen i hela skolsystemet. Alla tusentals lärare som slitit sitt hår för att försöka begripa hur betygen ska forma undervisningen och hur man ska mäta rätt och rättvist.

Jag är inte tillräckligt påläst för att veta med säkerhet. Men jag tror att det kan vara så att väldigt lite forskning pekar mot att betyg underlättar inlärning och kunskapande. Däremot finns nog forskning som visar nackdelarna för stora barngrupper att tidigt få reda på att man är ett “E” eller “F”. Observera att det inte på något enda sätt utesluter att samma barn och dess föräldrar får reda på vad hen är duktig på och behöver öva på i ett visst ämne.

Är det inte lite  av omvänd “kejsarens nya kläder” över hela betygsdebatten? Man klär kejsaren i olika utstyrslar som diskuteras och utreds på längden och tvären. Ingen tycks komma på tanken att fundera över hur det skulle vara om kejsaren sluppit sina kläder…

Om skribenten
author
peter eckerström Diversearbetare. Många år som lärare. Förälder,
Summering
Betygssystemet

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.