Annons:
Betygssystemet

Magnus Ramström: Alla drabbas när elevernas kunskap inte syns i betygen

Publicerad: 2015-12-22

Det nya betygssystemet är så inriktat på diskussionsförmåga att det straffar andra förmågor, vilket även försvårar för lärare och arbetsgivare.

Svar till Jonathan Newton

Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Betygssystemet". Till huvudinlägget

Jag vill sälla mig till dem som tackar Jonathan Newton för att han sätter ord på några problem med det nya betygssystemet.

Jag vill också lyfta fram Klara Svenssons inlägg om introverta i skolan (“Ska bara extrovert beteende belönas?”) som berör hela samhället, men också belyser ytterligare ett problem med betygssystemet.

Som det nya systemet är utformat så göms information om elevernas starka sidor. För en ungdom som Klara, som kan analysera och beskriva ett problem så fantastiskt väl, finns ändå risken att denna talang inte kommer synas i betygen.

Tidigare kunde arbetsgivarna förutom jobbintervjuer med mera också väga in alla betyg som en arbetssökande har från skolan, men numera kan det för introverta bli så att bedömningen av diskussionsförmåga slår ut bedömningen av andra förmågor i alla ämnen (dock främst i matematik, fysik, kemi och biologi). Reglerna är nämligen att lärarna skall sätta betyg efter den svagaste förmågan.

Annons:

Dessutom, trots att förmågan att diskutera slår igenom i alla ämnen så får i dagsläget inte eleverna någon tydlig utbildning i diskussion, så just för introverta så slår systemet hårdast där stödet är svagast. Jag har hört grupparbeten och presentationer jämföras med att lära ut simning genom att slänga ett barn i vattnet och hoppas på det bästa.

Därmed fungerar diskussionsförmågans överdrivna betydelse i betygssystemet i praktiken som en indirekt diskriminering av introverta, även om det inte är något som DO kan åtgärda  eftersom myndighetsutövning enligt lagen är undantagen från reglerna om indirekt diskriminering.

Förutom elever och arbetsmarknaden så drabbas även våra fantastiska lärare när de känner att de saknar tillräckligt tydliga bedömningsgrunder eller när de vill belöna en duktig elev men av reglerna tvingas sätta betyg som de moraliskt vet är felaktiga. Skolverkets svar på betygssystemets problem är att detta är upp till lärarnas egna bedömningar, så det finns en klar risk att föräldrar kommer sätta press på lärare att sätta godtyckliga betyg.

Vill också svara Ville Westman. Du har många bra poänger, men angående stress så skapas den mer av otydlighet än av stor arbetsmängd. Det stämmer att elever ofta ställer för stora krav på sig själva, men det är ändock det nya betygssystemet som stressar sönder barnen. En grundtanke i systemet är att eleverna själva skall föra resonemang. Detta är i teorin bra, men i verkligheten har det skapat otydlighet när eleverna vare sig får tillräckliga instruktioner eller en tydlig faktagrund.

Förhoppningsvis så är dessa problem barnsjukdomar i ett nytt system, men den video som Ville hänvisar till verkar propagera för systemet som det är, vilket är oroande. Den karakteriserar faktaorienterad personlighet och undervisning som “rapande”, sveper det nya systemets problem under mattan och presenterar en elegant fasad utan att egentligen föra något resonemang och utan att kontrollera enkla fakta som till exempel utseendet på den franska flaggan. Videon bekräftar intrycket att det nya systemet bara belönar extrovert beteende, men inte kunskap eller resonemangsförmåga.

Så min slutsats är att Jonathan har helt rätt. Det nya betygssystemet är ondskefullt och bör bekämpas.

Om skribenten
author
Magnus Ramström Förälder som ser stor skillnad mellan gamla och nya betygssystemet i hur lärarna kan tillämpa sitt stora engagemang.
Summering
Betygssystemet

Vem tycker du ska svara?

Du som läsare kan föreslå vilka personer du tycker ska vara med och svara i denna debatt.
  • Skicka gärna in ditt förslag till redaktionen om vem du tycker bör svara.